– Det var Johan och hans medarbetare som upptäckte att kvinnan smittats igen, berättar Tomas Bergström när kollegan lämnat rummet och fortsätter:

– Det som har hänt med henne är egentligen inte konstigt. Immunitet ger inte ett hundraprocentigt skydd, får man i sig en tillräckligt stor mängd virus kan man bli sjuk igen. Det Johan berättade för mig nu var att kvinnan fick ett negativt resultat i de vanliga antikroppstesterna men positivt i ett neutraliseringstest, så hon hade antikroppar.

”Inte så unika längre”

De har alltså upptäckt att kvinnan vid det andra insjuknandet hade antikroppar mot covid-19 genom att använda sig av en annan testmetod, som är mer arbetskrävande men känsligare och därför kan hitta antikroppar som standardtesterna kan missa. Hur pålitliga olika tester är och vilket skydd antikroppar egentligen ger är några frågor som Tomas Bergström är rådgivande om i Folkhälso­myndighetens expertgrupp för covid-19. Laboratoriet i Guldheden var en av få i världen som forskade om coronavirus innan pandemin.

– Nu är vi inte så unika längre, men för tio år var vi nästan ensamma om att ta fram antivirala läkemedel mot coronavirus. Då var det ingen annan i Sverige som höll på med det, knappt i världen, säger Tomas Bergström.

Nu ligger laboratoriets fokus på covid-19. De arbetar både med att ta fram läkemedel och med diagnostik, bland annat analyserar de masstesterna som görs i Göteborg nu. Hittills i år har de analyserat runt 60 000 antikroppstester, vilket kan jämföras med att de i vanliga fall totalt analyserar kring 10 000 prover om året av antikroppstester för olika virus.

– Politikerna vill gärna att alla som vill ska få testa sig, men vi är tveksamma. Vi har så mycket viktig diagnostik som kan trängas undan nu på grund av någon allmän nyfikenhet. Alla tester har en viss osäkerhet och risken är att folk slutar vara försiktiga för att de tror att de har antikroppar. Vi tycker att det är bättre att ha frågeställningar när man gör tester, till exempel sjuka patienter, immunitet för personalgrupper eller smittspårning. Då kan vi använda olika testmetoder och få säkrare resultat, säger Tomas Bergström.

Missvisande resultat

Kvinnan som smittats för andra gången är alltså ett exempel på en som fick ett missvisande resultat på antikroppstestet. Hon är också ett exempel på när antikroppar inte gett ett tillräckligt skydd. Andra exempel går att hitta bland de som smittades vid mässlingsutbrottet i Göteborg för två år sedan.

– Grundtesen är att har man antikroppar så är man skyddad för resten av livet, men det stämmer inte alltid. Vid mässlingsutbrottet smittades några personer som var vaccinerade. Jag blev väldigt förvånad och besviken över det. Men de som smittades blev inte svårt sjuka och smittade inte någon annan. Personen som nu blev smittad av covid-19 igen blev inte heller svårt sjuk andra gången. De har haft ett relativt skydd mot viruset, säger Tomas Bergström.

Var tionde test positivt

Cirka 6 000 av de 60 000 antikroppstester som gjorts i Göteborg har varit positiva. Det pekar på en tioprocentig immunitet hos befolkningen. Men Tomas Bergström tror att den egentligen är några procentenheter högre. Han tror att ytterligare fem till tio procent skulle visa sig ha antikroppar om man gör ett neutraliseringstest, det känsligare testet som hittar antikroppar som standardtestet kan missa.

– Men vi är fortfarande långt ifrån att ha en flockimmunitet mot viruset. Då tror jag att vi måste ligga på minst 30–40 procents immunitet och en del säger till och med 60 procent. Vi är förvånade över att det fortfarande är så få som har antikroppar, vi trodde att det här skulle gå över snabbare, säger Tomas Bergström.

Inte överraskande

För honom och kollegorna som har forskat kring virus under flera år är det inte överraskande att det uppstått en pandemi. Tvärtom. Det är något som forskarna har varnat för länge, utan att ha fått så mycket gehör från makthavare eller media. Men den snabba och omfattande spridningen av covid-19 var ändå oväntad menar Tomas Bergström.

– Vi har redan haft två corona­utbrott, sars och mers, som inte spritts på samma sätt. Sars till exempel var fruktansvärt dödligt, det hade 10 procents dödlighet till skillnad från covid-19 som kanske har runt 0,5 procent, men man hann knappt bli skraj innan viruset dog ut. Att covid-19 skulle bli så här framgångsrikt är förvånande.

Kommer från fladdermöss

Man tror att covid-19, precis som mers och sars, har spridits till människan från fladdermöss, troligen först via något annat djur. Det som avgjort hur väl virusen tagit spridning bland oss människor är hur bra de passar ihop med våra celler, berättar Tomas Bergström.

– Det är de här små detaljerna som avgör om de är framgångsrika i sin spridning hos människor eller inte. Det hade kunnat bli värre. Om vi hade fått en sådan här spridning av sars, med den höga dödligheten det hade, hade det varit ett fullständigt helvete nu. Covid-19 har ändå en begränsad skada för dem under 80 år.

Vad händer när covid-19 muterar?

– Förr eller senare kommer viruset troligen bli snällare. Vi har inga evidens för att viruset kommer bli ilsknare, inget virus har intresse av att slå ihjäl sin värd. Men nu när runt 90 procent av befolkningen är oskyddade sätts det ingen press på viruset att förändra sig. Vi har nästan inte hittat några mutationer alls av covid-19 under det halvår som vi har följt det. Det är extremt stabilt, men sedan har det inte utsatts för någon press än.

Kommer vi drabbas av nya pandemier i framtiden?

– Man brukar säga att blixten inte slår ner på samma ställe två gånger, men det har den ju redan gjort flera gånger när det gäller virus. Och det finns massor av virus hos olika arter där ute. Vi har aldrig haft en situation som är så gynnsam för virusspridning som i dag, hälften av människorna bor i storstäder och vi reser jättemycket. Så svar ja. Men om jag får gissa så tror jag att något annat virus än corona sprids nästa gång.

Lång process

Han tycker därför att det är viktigt att jobba med att ta fram läkemedel för att behandla virus. Men att ta fram ett nytt läkemedel är en lång process som kan ta tiotal år. Enligt Tomas Bergström är det troligen långt kvar innan ett läkemedel mot covid-19 finns på plats.

– Det är kapplöpning nu och jag trodde att vi skulle ha kommit längre än remdesivir, som inte är ett bra läkemedel. Ett senare problem är att covidpatienterna inte kommer till sjukvården förrän de varit sjuka i tio dagar, eftersom sjukdomen kommer smygande, och då har de antivirala läkemedlen inte så stor effekt. De ska man helst ge dag ett. Men det finns en möjlighet att använda läkemedlet i förebyggande syfte och ge det till personer på ett äldreboende när någon där blir sjuk. Så jag är optimistisk, säger Tomas Bergström.