Kameraövervakning är något som ofta framhålls som en metod för att öka tryggheten och minska brott. Förespråkarna menar att kamerorna har brottsförebyggande effekt och att uppklarningsmöjligheterna ökar. Men riktigt så enkelt är det inte, menar Christel Backman, forskare och lektor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Den forskning som finns visar att kameraövervakning inte minskar brottsligheten, förutom när det kommer till egendomsbrott, berättar hon.
Till egendomsbrott räknas till exempel bostadsinbrott, bilstölder och fickstölder. Är det de brotten som ska förebyggas kan kameror vara effektivt, berättar Christel Backman.
– Men när det kommer till våldsbrott har man inte kunnat se någon minskning till följd av ökad kameraövervakning.
Ger falsk trygghet
Förklaringen till det är att egendomsbrott ofta sker med planering från gärningsmannens sida.
– När våldsbrott begås är det vanligt att alkohol eller droger är inblandade och det sker ofta av känslomässiga skäl. Då finns det inte ett rationellt övervägande på samma sätt, man tittar inte efter kameror och funderar inte över risken att åka dit, säger Christel Backman.
Ett annat populärt argument för mer kameraövervakning är att tryggheten ökar. Men det finns egentligen ingen entydig forskning som backar upp det påståendet. Christel Backman menar att kamerorna kan bidra till att skapa en falsk trygghet.
– Om någon ska kunna komma till undsättning så måste någon titta på inspelningen i realtid vilket inte är så vanligt. På det sättet kan det skapa en falsk trygghet.
Vill man skapa tryggare områden finns det andra vägar att gå. Övervakningskameror kan visserligen vara en del av det, men som ensamt redskap gör de inte särskilt mycket nytta.
– Det kan handla om att förbättra belysningen på platser som uppfattas som otrygga, att bygga bort de platserna och att involvera civilsamhället.
Svårt att förutspå normen
Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet 2003 är de flesta svenskar generellt positiva till kameraövervakning i brottsförebyggande syfte på offentliga utrymmen. Vi verkar ha blivit mindre känsliga för att övervakas och många menar att den som inte har något att dölja inte heller har något att frukta av att fastna på film.
– Det finns en brittisk forskare som har tagit sig an det argumentet. Hon menar att vi alla har saker att dölja, annars skulle vi inte ha persienner eller låsta dörrar, och då kanske vi ska få ha lov att ha den integriteten även i det offentliga rummet.
Det är inte heller vi själva som bestämmer vad som är rätt eller fel ur en rättslig synpunkt – och hur den normen kommer att se ut i framtiden är svårt att förutspå. Det går inte att veta vilka som i framtiden kommer att ha makten över de kameror som sätts upp och informationen de samlar in, konstaterar Christel Backman.
– Det är svårt att föra det argumentet utan att låta paranoid, men tittar vi på några av de partier som går framåt i Europa i dag så har de en annan inställning till vad som är rätt och fel. Vi har rätt att förvänta oss att vi även i framtiden ska leva i ett demokratiskt samhälle, men samtidigt är vi inte garanterade att det kommer vara så.
Onödig kostnad
Bilder från övervakningskameror kan bidra med ett bättre bevisläge när någon ska dömas för brott, och Backman tror absolut att det finns fall där de har varit till hjälp för polisen. Samtidigt är bildernas kvalitet ibland dålig.
– Det har skett en teknikutveckling som gjort att bra kameror i viss mån har blivit billigare, samtidigt är det förknippat med ganska stora kostnader att ha kameror med bra bildkvalitet, och på flera platser har man helt enkelt inte råd med det.
Huruvida kameraövervakningen ska utökas eller inte är ett politiskt beslut. Men Christel Backman skulle gärna se att man i debatten och diskussionen tänker igenom forskningsläget och funderar på vad det är man vill uppnå med övervakningen.
– Man borde tänka igenom vad som är problemet och ha klart för sig vilken typ av brott det är som man vill minska. Är det egendomsbrott det handlar om kan kameror vara en lösning, men är det våldsbrotten som ska förebyggas är kameror en onödig kostnad. Är det tryggheten som ska ökas finns i dag inget bra stöd i forskningen som visar att det sker med hjälp av kameror.
