Friskolornas elever åker dit för massfusk, IVO slår larm om missförhållanden i äldrevården och bristfälliga järnvägar försenar tågens avgångar. Detta är bara några exempel på vad som händer när politiker väljer att privatisera viktiga samhällsfunktioner, menar Lovisa Broström, doktor i ekonomisk historia på Göteborgs universitet.
Hennes upplevelse är att till och med högern börjat luta åt vänster.
– Vart går pengarna och varför har vi det här systemet? Det är en fråga flera ställer sig, både blåa och röda väljare.
Kritik även från näringslivet
Lovisa Broström lyfter bland annat Handelshögskolans rektor Lars Strannegård, som i våras röt ifrån efter rapporter om massfusk på privatskolan Campus Manilla och de så kallade ”glädjebetygen”.
– Även om de inte aktivt går ut och kritiserar privatiseringen så börjar näringslivstoppar och högeraktörer kritisera ett system de själva skapat.
År 2020 spådde Magdalena Andersson, före detta statsminister och dåvarande finansminister, att en av coronakrisens stora effekter skulle bli färre privatiseringar och marknadslösningar. Till Dagens Nyheter sa hon att krisen skapat ”rop på statlig styrning” i och med de stödpaket regeringen fått sätta in åt företagen.
I efterhand finns de som menar att vi har nyliberalismens tankegångar att tacka för att pandemin nu är över. Ett av argumenten är att det var just kommersiella företag som varit drivande i framtagandet av vaccinet. Så vad pandemin spelat för slags roll i nyliberalismens utdragna död, förblir en tolkningsfråga.
Återförstatligade järnvägen
Lovisa Broström tror hur som helst inte att Sverige är ensamma om utvecklingen.
– Tidigare var Chile och Sverige de enda länderna i världen med friskolesystemet. Nu är vi helt ensamma om det.
Ett annat exempel är Storbritannien. År 2020 var det till slut den konservativa regeringen som såg till att återförstatliga ett av de större järnvägsbolagen, Northern, efter stark kritik från företag och resenärer.
I podden ”Kapitalet” säger Lovisa Broström att debatten om privatisering kommer att vara som bortblåst redan om ett år.
Till Dagens ETC vill hon revidera uttalandet.
– Inför nästa val kommer något av Tidöpartierna ha svängt i frågan om friskolor. Kan sträcka mig så långt som att något av de borgerliga partierna kommer inta position om att förstatliga skolorna.
Överlevnadskraft talar emot
Samtidigt vill hon vara ödmjuk i sitt önsketänk. Det finns flera saker som pekar mot att nyliberalismen är här för att stanna.
– Vad kapitalismen visat är att den har en otrolig överlevnadskraft och anpassningsförmåga. En omställning skulle inte bara bli dyr utan även oerhört komplicerad. Speciellt när förtroendemän har nära band till aktörer inom näringslivet. Som politikernas inblandning i friskolor till exempel.
