Stefan Wirsenius forskningsrapport har uppmärksammats med rubriker som ”Ekologisk mat dålig för klimatet” och ”Ekologisk odling sämre för klimatet”. Den har lett till reaktioner från intressenter som Naturskyddsföreningen och Ekologiska lantbrukarna. Stefan Wirsenius har nämligen dragit slutsatsen att eftersom ekologisk odling kräver mer mark, än konventionell, så har den ekologiska odlingen också större klimatpåverkan. Något som han ser som föga förvånande.
– Det som är förvånande är att ingen annan har pekat på det här tidigare, säger Stefan Wirsenius.
Svårare med jordbruk
Klimat- och miljösatsningar går ofta hand i hand. Exempelvis om vi minskar användningen av fossilbilar minskar både utsläpp av växthusgaser och hälsovådliga föroreningar som kvävedioxider. Men när det kommer till jordbruk är det alltså inte riktigt lika enkelt. Stefan Wirsenius, som är docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem, har tillsammans med en internationell forskargrupp gjort en studie om markanvändning, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Forskarna undersöker möjligheten att ta fram ett index som berättar hur klimatpåverkan förändras med användningen av marken. Om skog måste skövlas vad är då bäst att ersätta den med: betesmark, sockerbetor eller sojabönor?
Stefan Wirsenius drar paralleller med produktion av biodrivmedel, som har inneburit avskogning och därför orsakat debatt.
– Någonstans har man förstått att om vi använder mer mark för något bidrar det indirekt till mer avskogning, säger han.
Mer åkermark i ett globalt perspektiv kan betyda mindre skog och därmed mindre tillfällig lagring av koldioxid. Allt handlar om jämvikt.
– I en gammal skog, som bara får stå, dör träd så småningom, men de växer upp nya hela tiden. Det är ungefär lika mycket kol lagrat över tid, säger Stefan Wirsenius.
Han fortsätter:
– Hypotetiskt kan man föreställa sig att om man inte odlade vete på den här marken skulle det finnas en skog där och den skulle lagra koldioxid.
Ekoodling behöver mer mark
Det finns två huvudsakliga faktorer som, enligt Livsmedelsverket, avgör om en gröda är ekologisk: förekomsten av syntetiska kemiska bekämpningsmedel och användning av konstgödsel. Att undvika de båda ska resultera i mat utan gift och att utsläpp från gödselproduktion uteblir. Men mer mark måste tas i anspråk för att få samma mängd mat från ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt. Det är där klimatpåverkan kommer in.
Enligt Stefan Wirsenius har ekoindustrin hävdat att odlingen är bra för klimatet, med varierande argument. Han menar att ekologisk odling har setts som lösningen på alla jordbrukens problem.
– De har egentligen inte haft rätt, men man har vinklat det så. I jämförelserna som har gjorts har man ofta landat i ”ja men det är ingen större skillnad”. Det är en uppfattning många har gått omkring med, men då har man helt missat vad arealskillnaderna har för betydelse.
Jämförr vete och ärtor
Men hur stor skillnad är det? Forskarna har tittat på vete och ärtor. Enligt forskningstudien släpper ett kilo färdig ekologiska ärtor ut cirka 1,4 kilo mer koldioxidekvivalenter än konventionellt odlade. Samma siffror för ekologiskt vete ligger runt ett kilo högre. Ekologiskt jordbruk har mindre utsläpp från maskiner och konstgödselproduktion, men mer från själva marken.
– Nu visar vi att det betalar sig jättebra, ur klimatsynpunkt, att använda konstgödsel. Konventionell odling har mycket utsläpp från konstgödsel, men det sparar på utsläpp från markanvändning. Det är självklart att vi ska använda konstgödsel, för det är klimatsmart helt enkelt, säger Stefan Wirsenius.
Får mycket kritik
Indexet ska kunna ge svar på frågan om hur stor koldioxidkostnaden blir om en viss yta skogsmark omvandlas till jordbruksmark. Där ska faktorer som exempelvis gödselanvändning och transporter vägas in. Medan andra miljövärden, som minskad mångfald och risk för övergödning, lämnas utanför. Stefan Wirsenius hoppas att de ekologiska odlarna ska ta till sig forskningsresultaten och försöka göra sin odling mer klimatsmart. Men hittills upplever han att han snarare fått mycket kritik från ekoindustrin.
– De skulle kunna vara mer proaktiva istället för defensiva, se att de har ett problem som de kan göra något åt, säger han och förklarar att återskogning kan bli ett sätt att stabilisera klimatet.
Kommer överordnas andra mål
Han ser att klimatmålen inom kort sannolikt kommer att överordnas andra miljömål, eftersom konsekvenserna av klimatförändringarna har potential att bli katastrofala och riskerar att göra alla andra miljöproblem sekundära.
– Det finns inga andra miljöproblem som man kan föreställa sig är så katastrofala. Övergödning eller giftanvändning inom jordbruket leder till mycket skada i miljön, men det leder inte till katastrof, som att delar av tropikerna och kusterna blir obeboeliga om vi fortsätter enligt nuvarande trend. De migrationsströmmar vi kommer att få då kommer att få Syrienkrisen att framstå som en liten viskning.
Vad ska vi välja som konsumenter?
– Det är fortfarande så att vad du äter är viktigare än hur det har producerat. Vill man vara klimatvänlig så ska man äta bönor istället för kött och mjölkprodukter. Om man inte vill avstå kött ska man äta kyckling, även om du äter ekologiskt kött är kyckling mycket klimatsmartare än fläsk och nötkött.
Stefan Wirsenius tillägger:
– Skillnaden som vi får fram är viktig när man tänker på om samhället ska stödja en ekologisk produktion. Att det har större klimatpåverkan är något man ska beakta när man formar jordbrukspolitiska strategier.
