– Det är något som kvinnor bryr sig om i högre utsträckning än män. Sociala strukturer har gjort att kvinnor behövt hantera vårdfrågor mer och de vårdar också anhöriga. När kvinnor får välja prioriteras vården därför upp. Det påverkar i sin tur i förlängningen spädbarnsdödlighet och förväntad livslängd positivt, säger hon. 

Det är inte så många decennier sedan spädbarnsdödligheten var högre i Sverige, vaccinerna förändrade situationen så sent som på 1900-talets mitt. Men att tekniken finns där räcker inte. Det måste också till en vilja att göra tekniken tillgänglig för alla och det måste till prioriteringar. 

– Jag var inte överraskad över det jag kom fram till, det är klart att det gör skillnad när man ändrar sammansättningen i parlamentet. Och när man tar in all tidigare forskning, vet vi att kvinnor bryr sig mer om de här frågorna, agerar mer för dem. När de får möjlighet att agera så gör de skillnad, säger hon.   

Korruption bromsar

En källkritisk blick vill ­gärna hitta hålen, hur kan man jämföra 155 länder? Valeriya Mechkova har svar. Hon flyttade från Bulgarien till Sverige för sina studier för nio år sedan och har därefter arbetat med V-dem, det datainsamlingsinstitut vars data statistiken nu i huvudsak baserats på.

För att få fram relevanta jämförelser har hon lagt in variabler såsom BNP, urbanisering, nivån av demokrati genom fria val och regional utveckling såsom tillgång till vacciner. I vissa fall har hon också jämfört med liknande länder, det går inte att jämföra jämställdhet i till exempel Sverige och Turkiet. Mest effekt ger fler kvinnliga riksdagspolitiker om landet också har starka gräsrotsorganisationer och ett välfungerande civilsamhälle.

Den största barriären är korruption. Om de kvinnliga politikerna står nära eliten saknar de ofta stöd från väljare och har snarare fått hjälp till toppen via män med makt, som de inte vänder sig emot.  

– Man kan se att när Ryssland avkriminaliserade våld i hemmet så fanns det kvinnor i beslutsposition. Men när man tittar närmare på dem ser man att det är människor ur eliten, inte kvinnor som kommer ur kvinnorörelsen eller dylikt, de är en förlängning av den manliga eliten, säger Valeriya Mechkova.  

Därtill har korrupta samhällen ofta har en stark patriarkal struktur. En kvinna som höjer rösten är normbrytande och där män i samma position uppfattats som goda ledare ses kvinnor som aggressiva.

En av de fem delar som ingår i avhandlingen handlar om Afrika söder om Sahara. Där har åren mellan 1960 till 2015 under­sökts.

Korrelationen mellan ökad andel kvinnliga parlaments­ledamöter och minskad spädbarnsdödlighet är slående. Även de länder som har hög korruption följer den dalande kurvan om fler kvinnor tar plats i parlamenten.  

Så om parlamentsledamöterna till 70 procent utgjordes av kvinnor så skulle all spädbarnsdödlighet, utöver den som är medicinskt oundviklig, upphöra?
– Ja, exakt. När du får in fler kvinnor i parlamenten så är det vad som händer.   

Det andra området där hennes forskning är banbrytande är den om effekten av en kvinnlig ledare i den absoluta beslutande toppen, såsom premiärminister, statsminister eller president. Där kan hon visa att sjukvårdsfinanserna ökar, oavsett om ledaren kommer från höger eller vänster. I Norge såväl som i Sydkorea och Argentina.

Framöver hoppas Valeriya Mechkova få studera Sverige närmare. Det hon disputerar med den 28 januari är unikt, det sammanställer statistik på nivåer som inte tidigare studerats.

– Kvinnor har exkluderats under så lång tid bara för att de är kvinnor och jag tycker att de borde inkluderas i parlamenten av normativa anledningar. Men det är inte bara därför, det gör också skillnad i vilken typ av politik som lyfts medan de är där.  

Valeriya Mechkova konstaterar att det finns uppseende­väckande få större studier inom området och än färre som använt nutida data som finns tillgänglig.

– Inom det större fältet politik så har fältet genus inom politiken drivits av kvinnor och ansetts ”bara” handla om kvinnor och ”bara” om kön, säger hon.  

Kvinnor har lämnats utanför forskning under århundraden, men det har onekligen börjat bubbla inom forskarvärlden. Nya tidskrifter och gamla kommer med nya mer representativa rön.

– Jag känner absolut att det börjat röra på sig, det pågår en fantastisk konferens nu som heter European Conference on Politics and Gender, nätverken växer och och allt fler på vår institution är intresserade. Ämnet får mer uppmärksamhet och det samma gäller minoriteter, saker håller på att förändras. Samtidigt vill jag inte vara för positiv för det finns fortfarande många problem och manliga nätverk och så vidare. Men bara det att du är här och är ­intresserad av mina data, hur coolt är inte det!