– Det blev lite värre än jag hade väntat mig.

Det säger Niklas Altermark, docent i statsvetenskap som forskat om sjukförsäkringen. När den dåvarande S-ledda regeringen 2021 tillsatte en utredning om sjukförsäkringen fick han ingå i en vetenskaplig referensgrupp. När Tidöregeringen tillträdde fick utredningen nya direktiv och referensgruppen upplöstes. Niklas Altermark har ändå läst de 268 sidor som nu överlämnats till regeringen. Han kallar utredningen för ett ”beställningsjobb”.

– Det är en ovana man lagt sig till med, att använda utredningsväsendet för att beställa legitimitet för politiska förslag man redan bestämt sig för, säger han.

Petad utredare

Niklas Altermark syftar på att Tidöregeringen petade den förra utredaren Robert Sjunnebo och ersatte honom med statistikprofessorn Per Johansson, som i sin forskning lyft fram samband mellan reglerna i sjukförsäkringen och hur många som nyttjar den.

– Socialdemokraterna är också skyldiga. Den förra utredaren var en känd kritiker av den tuffa sjukförsäkringen, säger Niklas Altermark.

Han är också kritisk till de nya direktiven som innebar att utredningen inriktades på att studera hur många långtidssjukskrivna som tar sig tillbaka till arbete och hur lång tid det tar.

– De öppningar som fanns för att man skulle titta lite mer kvalitativt på hur människor drabbades av de hårdare reglerna försvann, säger Niklas Altermark.

Per Johansson reagerar starkt mot anklagelsen om ”beställningsjobb” som han menar är ett ifrågasättande av hans integritet.

– Min forskning har aldrig sagt att vi ska ha en restriktiv försäkring. Vilken typ av försäkring vi ska ha är upp till politiken. Däremot har jag bedrivit forskning som visar att hur vi utformar sjukförsäkringen påverkar hur mycket människor använder den, säger han.

Det är en ovana man lagt sig till med, att använda utredningsväsendet för att beställa legitimitet för politiska förslag man redan bestämt sig för.

Niklas Altermark fruktar att de nygamla tuffare kraven – om de blir verklighet – kommer att slå hårt mot människor med så kallade kriteriediagnoser, alltså diagnoser som sätts genom helhetsbedömningar utifrån förutbestämda kriterier. Det handlar om exempelvis utmattning, kronisk smärta och trötthetssyndrom. Till dessa grupper hörde många av dem som nekades ersättning när avslagen femdubblades mellan 2015 och 2020.

– De hamnade i en rävsax där de egentligen var för sjuka för att arbeta, men Försäkringskassan nekade dem ersättning. De blev beroende av en partners ekonomi, av lån eller av välgörenhet.

Enligt Per Johanssons utredning fick de generösare regler som den S-ledda regeringen införde flera negativa konsekvenser. De som fortfarande var sjukskrivna efter 24 månader blev sex procent fler samtidigt som antalet som är tillbaka på samma jobb som tidigare minskat med två procent. 

”Relevant på 80-talet”

Niklas Altermark ifrågasätter inte resultaten i sig. Att antalet sjukskrivna ökar när reglerna blir mer generösa är en självklarhet, menar han. Men han vänder sig mot att det skulle vara ett stort problem att människor blir "inlåsta" i sjukförsäkringen, som Per Johansson hävdar.

– Det är inte uttryck för inlåsningsproblem, utan för att sjukförsäkringen gör att människor kan vara sjuka utan att deras liv slås sönder, säger Niklas Altermark.

De empiriska resultaten säger att människor i genomsnitt är kvar onödigt länge i sjukskrivning.

Han pekar på att sjukförsäkringen steg för steg stramats åt från 90-talets början fram till 2020 – inte sällan med argumentet att försäkringen låser in människor.

– Den diskussionen hade kanske varit relevant att ha under 1980-talet. Nu har pendeln har svängt så långt att jag menar att det inte finns några inlåsningsproblem.

Per Johansson anser att inlåsning är en relevant beskrivning i och med att de generösa reglerna gör sjukskrivningarna längre.

– Man kanske kan kritisera att vi använder ordet inlåsningseffekt, men det är de facto det vi ser. De empiriska resultaten säger att människor i genomsnitt är kvar onödigt länge i sjukskrivning.

Men kan du veta vem som behöver sjukskrivning?

– Det är det som är kruxet. Det finns de som tror att vi som föreslår de här reglerna inte värnar en bra försäkring, men det är precis det vi gör. Vi vill att rätt personer ska använda sig av den. Problemet är att avgöra vem som ska ha rätt göra det. Det är Försäkringskassans arbete att göra, det kan inte jag göra.

Att döma av antalet vårdbesök gjorde de generösare reglerna inte heller människor friskare, enligt utredningen. 

– Hade vi sett positiva effekter på hälsan hade det varit betydligt svårare att lägga det förslag vi lägger, säger Per Johansson.

Inget SD-löfte

Utredning är nu något av tidsinställd politisk bomb som ligger och tickar på socialdepartementet. Förslagen är helt i linje med de socialförsäkringsminister Anna Tenjes moderata parti gick till val på. Men helt på tvärs med vad Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt sa efter att Tidöavtalet presenterats. I en intervju med Arbetet lovade han såväl en oförändrad a-kassa som sjukförsäkring.

– Samma regelverk som i dag ska gälla även där. Både a-kassa och sjukförsäkring: Det är status quo, sa han till tidningen.

Nu låter det annorlunda. På frågan om Oscar Sjöstedts uttalande gäller svarar gruppledaren i riksdagen Linda Lindberg:

– Nu har det landat i den utredning som vi också har suttit med och följt. Nu får vi ta den till oss, analysera och se hur man tänker gå vidare med de olika förslagen.

Så ni lovar inte längre ”status quo” när det gäller reglerna i sjukförsäkringen, som Oscar Sjöstedt uttryckte det?

– Vi har ju vår politik på området och den står vi bakom, sedan har vi ett förslag som kommer från utredningen och det får vi titta på. Det är där vi ligger.