– Det ska vara godkända betyg i svenska, engelska och matematik för att få ett feriejobb, säger hon till DN.

Men Majsa Allelin, doktor i socialt arbete på Södertörns högskola, köper inte resonemanget. 

– Det tror jag absolut inte på. Det skulle bara leda till en sortering och att de som har goda socioekonomiska förutsättningar fortsätter att ha det bättre, medan de som är i behov av symboliskt erkännande och materiella förutsättningar för att klara sig återigen utesluts. Det skulle bli en dubbel bestraffning.

Sommarjobb påverkar ungdomars framtidsutsikter på flera sätt. 

– Det finns mer instrumentella nyttigheter, som att man får en fot in i arbetslivet och tjänar egna pengar. Men det stora värdet handlar om en omvärldsförståelse, samhällsförståelse och en möjlighet att bli självständiga.

Hellre samhällsnytta

Hon tycker istället att ungdomsjobben borde bli fler. 

– Jag tänker att alla som söker ska få, det behövs alltid folk inom vård omsorg och fritids. Det handlar snarare om att öppna upp sektorer där det behövs resurser. 

Ser du något annat man borde ta med sig i den här diskussionen?

– Ja, under covid pratade man om samhällsnyttiga jobb. Till exempel Göteborg har en skriande brist på hemtjänstpersonal i sommar. Om man kan uppmuntra unga att jobba inom vård, skola och omsorg och fortsätta att definiera de jobben som samhällsnyttiga, så kan man låta dem bli meriterande för vidareutbildning eller framtida vikariat.