– Grunden till de här förändringarna är egentligen tre decenniers nyliberalt inflytande. Det handlar om sättet att tänka, hur man ser på rättvisa och relationer. Jag kan se en ganska tydlig förskjutning från grundläggande värden som kollektivitet, kompensatoriskt tänkande och samarbete. Men som lärare är man är så inne i det vardagliga arbetet att man inte märker vad som sker, vart hissen är på väg. 

Mycket har att göra med det som kallas New public management eller NPM som började dominera på 90-talet. Tankar om att myndigheter, vård och skola skulle styras mer som företag. Mer effektivt, slimmat och med mätbara värden. Protesterna har varit många men ändå biter sig NPM i högsta grad fast.

Kavaj på betydde forskare

I tio år har Mikael R Karlsson gjort sin studie på en och samma gymnasieskola i södra Sverige. Han har andra uppgifter på skolan som tjänsteman och berättar att han tog på sig en kavaj för att markera när han var i sin roll som forskare. 

– Jag hade en kavaj hängande på skolan så om det var något jag behövde undersöka kunde jag gå och hämta den. Det var bara för att de två rollerna inte skulle bli för kletiga. Det här är en etnografi, det är ju ingen forskning som man gör med en vit labbrock utan snarare en kavaj eller jeansjacka. Det är lite mer rock n roll än labb. Det handlar väldigt mycket om att man hänger runt på skolan.

Han ville se hur olika reformer påverkade rektorer och lärare på mikronivå.

– Det finns en tydlig koppling mellan det som sker i samhället och det som sker på golvet. Men jag har bara varit på en skola. Gäller det jag sett här på andra skolor och för andra lärare? Det räcker med att fråga lärare och det har jag gjort under hela forskningsprojektet. Det är nästan hundra procent igenkännelse.

Inte gubbar med hattar

Olika reformer har haft stor betydelse för hur skolan blivit så marinerad i marknadslogiken. Först var det förstelärarreformen som slog en kil i lärarkåren. Med förstelärarna har individtänket blivit markant. Det gäller att sälja in sig själv. 

– Med förstelärarreformen delade man in lärarna hierarkiskt. När du söker förstalärartjänster måste du marknadsföra dig själv. Du måste synas. Det är inte bara att du ska göra saker och ting utan det ska också synas när du gör de sakerna. Så du måste hela tiden visa upp dig. 

– Man är också rädd för att kritisera, för det kan ju hamna fel. 

Den andra kilen mellan lärarna var lärarlönelyftet där hälften av lärarna fick ett lönepåslag på omkring 3000 kronor som skulle gå till ”särskilt kvalificerade” lärare. 

– Helt plötsligt bestämde man uppifrån vilka av lärarna som var speciellt duktiga. Och det är klart, den andra hälften blev ju förbannade. Det var flera som hade jobbat där i många, många år och sen helt plötsligt blir de betraktade som inte speciellt skickliga. Det är svårt att veta vad som är en bra lärare egentligen. Man kan ju vara bra på olika sätt. Det blir väldigt godtyckligt.

Betyg som konkurrens

När skolan genomsyras av marknadslogiken blir betyg ett sätt att konkurrera mellan skolor och mellan lärare.

– Det som är mätbart är det som får värde, som betyg. Prestationer som man kan sätta en siffra på eller bedöma på olika sätt. Det omätbara får inte så stort värde som att växa som lärande människa och att få en annan blick i förhållande till världen. 

I marknadsskolan reduceras elever till kunder enligt Mikael R Karlsson. Men skolan handlar om så mycket annat, som att bli en social individ och att fungera med andra människor i grupp.

– Marknadsskolan är som sämst när det gäller att få elever att växa som människor och inte som objekt. En lärare förändrar den relation som en elev har till ett specifikt ämne. Eleverna växer genom lärarnas pedagogik, de får en annan självbild. En stor del av utbildningen handlar om att få människor att växa. Medan i en kundrelation är det ju bara frågan om att förhandla för att få det man vill ha.