BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– För några år sedan samtalade jag med barn om det här och en av de saker som de nämnde som jobbiga var just frågan om vad de har gjort på lovet. Det blir utpekande.
Undersökt strategier
Stina Fernqvist har bland annat undersökt vilka strategier som ekonomiskt utsatta barn tar till för att dölja att familjen inte har pengar. Hennes djupintervjuer med barn visar att de sociala aspekterna av fattigdomen är minst lika betydelsefulla som de rent materiella. Många barn lider av att ständigt behöva hålla upp en fasad för omgivningen där deras utsatthet inte syns, menar hon.
– Man hanterar det socialt mot sina kompisar genom att försöka dölja tecken på ekonomisk utsatthet. Då handlar mycket om att klä sig på ett sätt så att man inte ska bli outad som fattig. Men också om att exkludera sig själv från olika aktiviteter så att fattigdomen inte märks.
– Både i mer informella sammanhang med kompisar när man går ut på bio eller fikar, men också när det gäller skolverksamheten, om man inte har möjlighet att hänga med på friluftsdagar där matsäckar och aktiviteter kostar pengar.
– Det kan också handla om att mörka saker hemma, att inte berätta om att man behöver nya gympadojor eller glasögon. Eller inte säga att man vill börja på en fritidsaktivitet för att man vet att det inte finns pengar till det.
Agera i förebyggande syfte
Stina Fernqvist råder alla skolor att agera i förebyggande syfte och helt enkelt utgå ifrån att det kan finnas ekonomiskt utsatta barn i verksamheten.
– Man måste agera proaktivt och inte vänta på att själv få syn på de här barnen eftersom de är så duktiga ändå på dölja sin situation.
– Låt bli att ha en runda om vad de har gjort på sommarlovet. Håll inte en temadag som utgår från vad föräldrarna jobbar med – eller som i ett fall jag upptäckte, vad föräldrarna tjänar. Gör inte utflykter som kräver att barnen har pengar med sig, eller insamlingar med en viss beloppsgräns. Man måste lägga upp verksamheten på ett sätt som är mer inkluderande från början.
Ekonomisk utsatthet har ökat
De senaste tio åren har antalet barn i ekonomisk utsatthet ökat. SCB:s statistik visar på 10 000 fler hushåll i Uppsala 2014 jämfört med 2011 som lever med låg disponibel inkomst, och Stina Fernqvist menar att utsattheten också märks hos frivilligorganisationerna. Tidigare skänkte organisationer som Majblomman eller kyrkan oftast bidrag till guldkantssaker som en cykel eller en resa till Furuvik.
– Nu märker man att det oftare har börjat röra sig om matkassar. De som söker hjälp är inte längre bara marginaliserade människor och missbrukare utan familjer där föräldrarna har blivit sjukskrivna eller arbetslösa.
Ett mörkertal
Samtidigt finns ett mörkertal kring barnfattigdomen eftersom ett ökande antal barn till papperslösa går i svenska skolor. Sammantaget leder det till ett ökat behov av hänsyn och anpassning i de svenska skolorna, tycker Stina Fernqvist.
Hon tror att skolor där barnen har en mer blandad ekonomisk profil oftast redan har lagt sig till med ett sådant perspektiv, medan skolor med övervägande andel barn från mer resursstarka hushåll ligger mer i riskzonen för att exkludera barn. Något som är olyckligt då många föräldrar i stökiga områden flyttar sina barn till friskolor i andra stadsdelar.
– Man gör det som ett aktivt val för att flytta sina barn till en skola som man tycker är bättre. Så de här barnen finns i de välbeställda friskolorna också. Och där tror jag inte att man alltid är så väldigt medveten om det.
