– Förra året hade vi en sändarförsedd järv som skickade positioner från områden vid Pansartorp, men sedan tystnade sändaren och vi förlorade kontakten med honom, säger Jens Persson, docent i viltekologi på Grimsö forskningsstation.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Orsaken till att stammen ökar beror bland annat på ett nytt ersättningssystem från staten till samebyar.
Pengar för att inte skjuta
– Numera får en sameby som har en dokumenterad hona med ungar på sina marker 200 000 kronor i ersättning av staten. Finns det två lyor med ungar får byn 400 000 kronor och så vidare. Därmed finns det incitament att bevara järvarna
i stället för att skjuta bort dem.
Järven är vårt största mårddjur och tillhör de fem stora rovdjuren i den svenska faunan. De övriga fyra är björn, lo, kungsörn och varg. Att vargen har ökat gynnar också järven.
Kallas för nordens hyena
– Den kallas ibland för nordens hyena och det kan vara en passande liknelse. Även om järven jagar så lever den också i stor utsträckning på kadaver och där vargen har rivit älg finns det mat för järven. En älg på ett par hundra kilo räcker länge för en järv som väger mellan 10 till 15 kilo.
Men det är inte riskfritt att följa vargflockarna i jakten på mat. Rovdjur ser varandra som konkurrenter om födan och större rovdjur dödar därför mindre.
– Varg tar järv i Nordamerika så varför skulle den inte göra det här? Det kan vara en av orsakerna att de sändarförsedda järvar vi följer via gps sällan lämnar skogen och undviker kalhyggen och myrmark. I skogen har den några meter till närmsta träd och eftersom järven är en god klättrare är det på så sätt nära till räddningen om vargen kommer.
Bäver – delikatess för järven
När järven jagar tar den gärna bäver om den kommer åt. Just bäverkött verkar ha en oemotståndlig lockelse på järv.
– Det har visat sig att bäverkött fungerar allra bäst för att få järven att gå in i de fällor vi sätter ut när vi ska fånga järvar för att märka dem med gps-sändare.
Att märka järvar för att studera deras rörelsemönster är en del av järvprojektet som bedrivs på Grimsö viltforskningsstation. Mycket av den kunskap som finns om järv kommer från djur studerade uppe i fjällvärlden.
– Nu vill vi veta hur järven lever längre söderut i skogmark? Den har ju funnits här tidigare innan jakttrycket under hela 1800-talet och första hälften av 1900-talet trängde upp den till fjällvärlden. 1969 blev järven fridlyst, ett år efter att vargen blev det.
De gps-försedda järvarna hjälper bland annat forskarna att se var honor väljer att föda ungarna någonstans.
– De har lyorna på höga höjder i kuperad svåråtkomlig terräng, gärna där det finns stenrösen med inslag av stora stenblock.
En annan sak som gps-halsbanden visar är hur djuren rör sig.
– Hannar rör sig över mycket större områden än honor med ungar. Den hanne som vi följde ner till Pansartorp innan signalen upphörde rörde sig över ett område på 940 kvadratkilometer. Från Vansbro kommun till Hällefors.
De halsband som rymmer gps-sändaren ramlar av efter en tid för att inte besvära djuret i onödan.
– Vi kan göra en så kallad drop-off när vi inte längre behöver få in signaler. Det innebär att vi kan skicka en signal så att en liten laddning sprängs på halsbandet och att det ramlar av. Fungerar inte det så är halsbanden så konstruerade att det hur som helst ramlar av efter en tid.
Förutom att följa rörelsemönster på sändarförsedda järvar vill forskarna även utvärdera metoder för att inventera hur många djur som finns inom ett område. Det traditionella sättet att göra det på är att följa spår i snön. Men här nere är det mindre snö än uppe i fjällvärlden så Jens Persson och hans kollega Malin Aronsson har provat ett annat sätt att inventera på.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi monterade upp kamerastationer som laddades med köttbete för att locka dit järvarna. Sedan fungerade stationen så att för att järven skulle nå betet var den tvungen att stäcka sig uppåt och samtidigt visa undersidan av kroppen mot kameran som tog kort. På så sätt kunde vi skilja olika järvar åt på de typiska fläckar de har på pälsens undersida och som skiljer mellan olika individer. Helst ska de också tvingas att sära på benen så att vi kan se om det är en hane eller hona. En annan upplysning kamerastationerna ger är om det finns honor med ungar, eftersom det syns på bilderna om deras spenar är tydligt svullna.
Det skulle dock visa sig att inventera antalet järvar via kamerastationerna var mycket tidskrävande.
– Det blev tusentals fotografier som skulle gås igenom. Och på långt ifrån alla var det någon järv som hade fastnat på plåten. För liknande kamerastationer monterade för att inventera leopard i tropikerna finns det dataprogram som snabbt sorterar ut de kort som inte har några leoparder och dessutom kan de skilja olika individer åt beroende på hur deras prickmönster ser ut. Men några sådana dataprogram finns inte för järv.
Resultat efter många om och men
Till slut gav kamerainventeringen vid handen att det fanns fem individer på den sträcka mellan Borlänge och Ludvika där tolv kamerastationer hade satts upp. En siffra som kan visa att järven på allvar har kommit tillbaka till skogslandskapet utanför renbeteslandet. Trots att den är ett väl så potent rovdjur river den inte på långt upp lika starka känslor som ett annat rovdjur som har kommit tillbaka gör.
– Järven är inte lika kontroversiell som vargen. Jag har ofta pratat med personer som är mycket negativa till varg men som gillar järv.
Tar inte jakthundar vanligtvis
Orsaken till det tror Jens Persson beror på att det inte har förekommit några rivna tamdjur av järv utanför renbeteslandet där den tar ren, samtidigt som den inte tar jakthundar eller konkurrerar om jaktbart vilt.
– Järven undviker oss och håller helst till höglänta områden med mycket skog. Vi människor har oftast tamdjur i låglänt vid sjöar och öppna marker. Dessutom hålls de flesta får i Sverige i hagar med staket runt om, där de troligen är mycket säkrare för järv än om de strövade fritt, säger Jens Persson.
