Expert: ”Finns inga normala reaktioner på övergrepp”

I Uppdrag gransknings program ”#metoo och Fredrik Virtanen” får Cissi Wallin, som offentligt har gått ut med att ha polisanmält Aftonbladetprofilen Fredrik Virtanen för våldtäkt, frågor av reportern varför hon ”fnissat och skrattat” när hon direkt efter det påstådda övergreppet pratat med en vän om händelsen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den frågeställningen är byggd på lös sand. Det menar Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid. För omkring tio år sedan var hon med och tog fram ett handlingsprogram för vårdgivare i hela landet.

Budskapet var tydligt: den som blivit utsatt för ett övergrepp kan reagera på alla möjliga sätt, och flera av dem kan tyckas vara opassande eller tyda på att inget allvarligt hänt.

Men en vårdgivare måste lägga sina personliga åsikter och reaktioner om detta åt sidan, och vara professionell i alla lägen, säger Åsa Witkowski, för det finns inga normala reaktioner när man blivit utsatt för allvarliga övergrepp.

Att skratta kostade

Witkowski berättar om en kvinna som agerade så som utsatta uppmuntras att göra: hon kom direkt till sjukvården efter ett övergrepp. Väl där skrattade och fnissade hon med sina kompisar i väntrummet.

– Och då blev hon hemskickad för de tyckte att så där reagerar man inte efter ett sexuellt övergrepp, säger Åsa Witkowski.

– Händelsen, som anmäldes, hände för ganska många år sedan så jag hoppas verkligen att det inte ser ut så i sjukvården i dag.

”Måste vara professionella”

Just att skratta eller fnissa kan bero på att man är nervös eller inte vet hur man ska uppträda, säger Witkowski.

– Man vet kanske att man gör det vid helt fel tillfälle men det är för att man inte kan hantera, eller inte har förstått ännu, vad man har varit utsatt för. Det finns en rad förklaringar till att reaktionen utifrån sett inte verkar stämma överens med det man har varit utsatt för, och det måste vi förstå som professionella.