Punkten Aktivitetsbegränsning är enligt Försäkringskassan viktigast vid bedömningen av arbetsförmågan. Därför har myndigheten gjort DFA-kedjan till en obligatorisk del av sjukintygen.
Men DFA-kedjan nämns ingenstans i lagtexterna eller i propositioner. Den nämns bara i en SOU, Statens offentliga utredningar, det som brukar kallas för lagens förarbeten.
– Ett stort problem med DFA-kedjan är att en prövning av arbetsförmågan enligt lag ska göras mot arbetsuppgifter, och inte mot ”aktivitet”. Att en person kan sitta, stå och gå behöver inte betyda att personen kan utföra olika arbetsuppgifter, säger Tom Aspengren, förbundsjurist på LO/TCO Rättsskydd.
Ifrågasätter inte sjukdomen
De juridiska oklarheterna kring metoden gjorde att Allmänna ombudet för socialförsäkringen, Emma Rönström, förra året valde att överklaga ett avslagsbeslut från Försäkringskassan. Beslutet gäller en försäkrad med diagnosen depression. Försäkringskassan motiverar avslaget med att det saknas ”objektiva undersökningsfynd” i läkarintyget, som belägg för hens sjukdom. Utan objektiva fynd under punkterna Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsningar i sjukintyget hänger inte DFA-kedjan ihop, enligt Försäkringskassans sätt att resonera. Då blir det avslag.
Motiveringen är den vanligaste anledningen till avslag från både Försäkringskassan och domstolarna, särskilt när det gäller psykiatriska diagnoser, stresssjukdomar och smärttillstånd, enligt Tom Aspengren.
– Försäkringskassan ifrågasätter alltså inte att personen har en sjukdom utan de underkänner hur sjukdomen beskrivs enligt DFA-kedjan, säger Tom Aspengren.
Överklagat till kammarrätten
Förvaltningsrätten gick på Försäkringskassans linje. Allmänna ombudet (AO) har nu överklagat ärendet till Kammarrätten, som meddelat prövningstillstånd.
– På senare år har även domstolarna använt DFA-kedjan vid sin bedömning i sjukpenningmål – utan att problematisera begreppet. Vi vill ha ett klargörande om Försäkringskassan får använda DFA-kedjan på det sätt som de gör, säger AO Emma Rönström.
När Dagens ETC förra året frågade Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist om DFA-kedjan och lagstödet skrev hon i mejlsvar att Försäkringskassan ”givetvis inte har några egna regler” utan stöd i lag. Men hon hänvisade inte till några rättskällor. Inte heller socialminister Annika Strandhäll (S) kunde svara på frågan om myndigheten får använda DFA-kedjan på det sätt de gör.
Flest avslag i Norrbotten
AO Emma Rönström säger att Försäkringskassan givetvis behöver någon slags utrednings- och bedömningsmetodik.
– Men frågan är om DFA-kedjan kan användas som en grund för avslag, säger hon.
Mellan 2014 och 2017 ökade antalet avslag vid dag 180 med över 500 procent. Allra mest ökade avslagen i Norrbottens län. Där har sjukpenningtalet sjunkit dramatiskt på kort tid, från 10,6 år 2016 till 7,9 år 2018. Det är lägst i landet och under regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0.
Det gjorde att Försäkringskassans tf generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson nyss gick ut och hyllade Norrbotten för att de är bäst på att pressa ner sjuktalen.
– Våra duktiga anställda i Norrbotten har jobbat oerhört bra med att få bukt med de höga sjuktalen, sa hon till SVT Nyheter.
Linda Beckert, specialist i allmänmedicin, jobbade under många år på en vårdcentral i Boden. Hon såg inga medicinska förklaringar till de ökande avslagen vid dag 180.
– Den enda förklaringen jag kunde se var att Försäkringskassan har fått direktiv om att uppnå ett mål att få ner siffrorna på sjukskrivningarna.
Något måste vara fel om sjukpenningtalet är lägre än målet, anser hon.
– Då finns det ju människor som egentligen borde ha rätt till sjukpenning som inte får hjälp.
Krävs ny lagstiftning
Lars Nygren, specialist i psykiatri i Piteå, säger att Försäkringskassan ifrågasätter sjukintyg vid psykiatriska diagnoser mycket oftare idag än för tre eller fyra år sedan. Det gäller särskilt beskrivningarna enligt DFA-kedjan.
– Sjuktalen har gått ner men folk har inte blivit friskare för det. Det är en politisk fråga, säger han.
Emma Rönström hoppas att prövningen som nu ligger hos kammarrätten går ända upp i högsta instans.
– Vi vill ha ett vägledande avgörande, säger hon.
Det hoppas även Tom Aspengren på. Om utfallet blir att domstolen underkänner DFA-kedjan måste ny lagstiftning införas på området, anser han.
– Försäkringskassan har under många år missbrukat sin makt. Om vi ska komma tillbaka till en acceptabel ordning krävs ny lagstiftning. Annars finns det risk att DFA-kedjan fortsätter att tillämpas, även om det inte sker öppet, eftersom både Försäkringskassan och domstolarna är inkörda på den.
