BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är ett nationellt problem. Det finns enstaka förlossningskliniker i landet med god bemanning, men de flesta sjukhusen är underbemannade, inte minst i storstäderna, säger Mia Ahlberg, ordförande på Barnmorskeförbundet.
– De styrande har inte tagit personalens varningar om brister i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning på allvar. Många barnmorskor slutar och börjar jobba med annat, vilket spär på problemen, säger hon.
Fick depression
Krisen var tydlig när Anna Bergman födde sitt första barn på Södersjukhuset i Stockholm 2012.
– Det var tajt, barnmorskorna sprang mellan rummen. Jag kände mig rädd och fick panik av smärtan, men fick inte det stöd jag behövde. Det värsta är att det anses normalt, säger Anna Bergman som sedan dess utbildat sig till doula, en särskild stödperson för kvinnor som föder barn.
Efteråt drabbades hon av en lätt förlossningsdepression.
– Jag tänker att det kan ha berott på att jag kände mig så utlämnad, säger hon.
När hon väntade sitt andra barn letade hon efter alternativ till sjukhusens förlossningsavdelningar. Några mindre barnmorskeledda enheter finns inte längre, sedan BB Sophia och Södra BB lagts ner. Istället bestämde hon sig för att föda hemma, ett alternativ hon inte ens visste fanns när första barnet kom till världen.
– Vårdtagare ska ges möjlighet att fatta ett informerat beslut om den egna vården, men ingen berättar om möjligheten att föda hemma. Det måste du ta reda på själv, säger hon.
Stockholm är ett av bara två landsting som betalar för hemförlossning. Anna Bergman ville föda i Sörmland, där familjen bor större delen av tiden, men byråkratin satte käppar i hjulet.
– Kravet var att barnet måste födas på stockholmsk mark. Vi hade tur eftersom vi bor nära och hade en lägenhet i Stockholm, i annat fall hade alternativet varit att betala 20 000 kronor själv. Det är väldigt mycket pengar, säger Anna Bergman.
Stor skillnad
Skillnaden mellan att föda på sjukhus och att föda hemma beskriver hon som ”natt och dag”, som skillnaden mellan sjukt och friskt.
– Hemma hade barnmorskorna tid att göra jobbet de älskar, de tog hand om mig, det blev helt magiskt. Det kändes som friskvård, som en del av livet. Du föder ett barn, sen går du upp och äter middag. På sjukhus ligger fokus på risker och mediciner istället för omvårdnad, säger hon.
En färsk undersökning bland 4 500 svenska kvinnor visar att elva procent vill föda hemma. Ändå är det bara en promille av alla barn som föds i Sverige, som föds planerat i hemmet. Anna Bergman menar att möjligheten borde erbjudas fler.
– Den som vill föda på sjukhus eller behöver sjukvård ska givetvis få det. Men en anledning till att jag kände mig trygg med att föda hemma är att statistiken visar att hemförlossningar minskar risken för flera vanliga komplikationer, säger hon.
”En säker vårdform”
Barnmorskeförbundet ser både hemfödslar och barnmorskeledda lågriskenheter som delar av krislösningen men hittills har intresset från andra instanser varit svalt.
– Forskning visar att hemförlossningar är en säker vårdform och när det saknas vårdplatser borde fler kunna föda hemma, säger Mia Ahlberg.
Mindre barnmorskeledda enheter och hemfödslar skulle gynna både barnmorskorna och de födande kvinnorna, menar hon.
– Känslor av delaktighet, kontroll och trygghet är helt centrala när det gäller förlossningsupplevelsen. En svår förlossning kan upplevas som positiv om tryggheten finns där, precis som en enkel förlossning kan bli traumatisk om ingen ser rädslan. Det är viktigt att komma ihåg att krisen i förlossningsvården inte bara handlar om barnmorskornas lunch och kisspaus, säger Mia Ahlberg.
– Men för att förändra systemet och erbjuda fler alternativ krävs att man är överens och vi har inte varit överens med en del läkare, säger hon.
”Värre än någonsin”
I sommar väntas läget på många förlossningsavdelningar i landet bli akut.
– Det är värre än någonsin i år. Det spelar ingen roll vilka bonusar de erbjuder, barnmorskorna kommer inte tillbaka så länge de inte får förutsättningar att göra ett bra jobb. Men tyvärr har vi inte fått gehör för de mjuka värdena, säger Mia Ahlberg.
Regeringen har skjutit till 500 miljoner extra till förlossningsvården under 2017. Enligt Mia Ahlberg kommer pengarna främst gå till kvalitetshöjningar i vården av de födande och inte till att stärka grundbemanningen och förbättra barnmorskornas arbetsförhållanden.
– Grundproblemen kvarstår. Kvalitetsutveckling är bra, men fungerar inte utan tillräcklig bemanning, säger Mia Ahlberg.
