– Detta är en del i arbetet att bygga en modern socialtjänst. Vi vill ge våra medarbetare bättre balans mellan arbete och fritid eftersom vi vet att det ger resultat, säger socialdirektör Annica Blomsten.
Bakgrunden till förändringen bygger på att personalomsättningen varit hög och att de anställda varit stressade. Ett pilotprojekt startade i april 2017 där en testgrupp fick möjlighet att pröva att arbeta med tio timmars förkortad arbetstid i veckan. Deltagarna upplevde att de fick tillräcklig tid för återhämtning och därför går Norrtälje nu vidare med arbetstidsförkortningen.
Endast vissa yrken
Situationen i Norrtälje är karaktäristisk för de fall där arbetstidsförkortningar testas eller har genomförts. Även om det finns exempel inom reklam, IT-branschen och sedan 15 år tillbaka på Toyota i Mölndal, så sker arbetstidsförkortning oftast inom vård och omsorg. Ett av de mest uppmärksammade sådana försöken inleddes på Svartedalens äldreboende i Göteborg 2015 och avslutades förra året.
Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet, forskar om arbetslivet.
Det dyker upp många exempel på arbetsplatser som kortar arbetstiden, hur tolkar du det?
– Det är intressant hur sex timmars arbetsdag fått större spridning på regional än nationell nivå. Det tycks i första hand ske i branscher som dras med arbetskraftsbrist på grund av bedrövliga arbetsvillkor. Jag är inte säker på att kortare arbetsdag alltid är den bästa lösningen i de enskilda fallen, det är mer som att nöden påbjuder det ibland, säger Roland Paulsen.
6+2-modellen
En variant av arbetstidsförkortning som i en del fall visat sig vara lättare att genomföra är att delar av arbetsdagen inte schemaläggs, utan får disponeras relativt fritt. I Sundsvall används nu en modell som kallas 6+2 för samtliga 200 socialsekreterare. Det innebär att arbetstiden fortfarande är åtta timmar, men att två timmar om dagen är flexibla. Det är timmar som inte är lediga utan som ska användas till återhämtning, reflektion och kompetensutveckling. Samma modell infördes även på operationen vid Mölndals sjukhus tidigare i år och för socialsekreterarna i Timrå, men där med uppdelningen 7+1.
– Vi har positiva erfarenheter av att ha testat sex timmars arbetsdag men det var också besvärligt att ändra heltidsmåttet som är så institutionaliserat, exempelvis i schemaläggning om det uppstår akuta saker, med utbildningar och i kontakt med försäkringskassan, så 6+2 passar oss bättre, säger Eva Rönnbäck, verksamhetschef på socialtjänsten i Sundsvall.
Ny lag inte aktuellt
Nästa år är det 100 år sedan lagen om åtta timmars arbetsdag antogs. Även om det nu dyker upp fler exempel på arbetsplatser med sex timmars arbetsdag tycks en förändring av arbetstidslagen inte vara något som kommer att ske på bred front inom en överskådlig framtid. Det är bara Vänsterpartiet som aktivt driver frågan i riksdagen och de stora fackföreningarna prioriterar inte frågan på nationell nivå.
– Det är otroligt viktigt att testa olika modeller för arbetstid, men de fackligt prioriterade frågorna är också den totala osäkerheten som breder ut sig. Det handlar om en kombination av frågor om arbetstid, schemaläggning, inflytande och heltid som norm, säger Joa Bergold, utredare på LO.
En LO-medlem som ser arbetstidsförkortningen som den viktigaste frågan är busschauffören Jafar Sarehkhani i Uppsala.
– Det här är ett krav från folk på golvet. Det blir bara mer och mer arbetsuppgifter och färre i personalen. Det här fungerar inte, folk går ned i arbetstid eller går in i väggen. Jag har uppmärksammat LO:s representanter och vi har lämnat in krav på att det ska bli sex timmars arbetsdag, speciellt inom vården och samhällsservice där behovet för återhämtning är stort, säger Jafar Sarehkhani, som är förtroendevald inom Kommunal.