De nya föreskrifterna innefattar också kränkande särbehandling. En viktig anledning till att reglerna infördes är att det behövde tydliggöras att det inte är arbetstagarens ansvar att lära sig att hantera ohälsosam stress, berättar Peter Burman.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi talar inte om psykosocial arbetsmiljö, vi talar om organisatorisk arbetsmiljö istället. Om du som arbetstagare inte får hjälp att prioritera i ditt arbete eller stöd när du ska utföra dina arbetsuppgifter, om det inte är tydligt hur du ska lösa dina arbetsuppgifter på ett tryggt sätt, då är det du som får ta ansvaret och konsekvenserna för problemet.
– Men om arbetsgivaren ser över de organisatoriska förutsättningarna, hjälper sina medarbetare att prioritera när det finns behov av det och stöd, jag då tar arbetsgivaren det organisatoriska ansvaret istället.
Han fortsätter:
– Det vi ser är det vi befarat. Man har en väldigt tung arbetsbelastning som också leder till höga sjukskrivningstal och en hög personalomsättning. Det vi ser också som är kopplat till våra nya föreskrifter är att det är en bristande introduktion när man börjar. Exempelvis nyexaminerade socialsekreterare får väldigt svåra ärenden redan från början. Det vi också tyvärr kunnat konstatera är att man har för låg beredskap när det gäller hotfulla och våldsamma situationer, säger han.
Enligt Peter Burman har Arbetsmiljöverket främst riktat in sig på Socialtjänsten, första linjens chefer och utbildningsväsendet, Detta är yrkesområden där både tidigare branschanalyser och försäkringskassans statistik pekar på höga sjuktal. Men man har även gjort inspektioner inom tillverkningsbranschen, restaurang och handel.
– Vi har riktat oss mot kvinnodominerade branscher eftersom vi har sett att de drabbas av arbetssjukdomar i högre utsträckning.
Kvinnor mellan 45 och 54 år stod för 25 procent av de 5 200 relaterade anmälningar som kom in mellan 2011 och 2015. Peter Burman berättar att Arbetsmiljöverkets tidigare inspektioner i på kommunnivå också pekar på att personalen i högre utsträckning utsätts för ohälsosam stress i de ofta kvinnodominerade omsorgsyrkena än på de mer mansdominerade tekniska enheterna. Det var också vanligare att man inte upplevde sig kunna jobba vidare till normal pensionsålder på omsorgsförvaltningarna under rådande förutsättningar.
– Forskning visar att kontaktyrkan, där man har arbetsuppgifter där andra människor är direkt beroende av ens insats som inom äldrevården till exempel, påfrestar mycket, säger Peter Burman.
Det senaste årets inspektioner har också visat att det är vanligt med övertid bland första linjens chefer och att många upplevde det som stressande att hantera den stora personalrörligheten.
– Arbetsgivarna måste undersöka anledningen till varför man behöver jobba övertid. På något ställe upptäckte man att man har ett tungrott administrativt system. Kan man hitta lösningar för att effektivisera det så kan man också skapa en enklare tillvaro för sina chefer.
Enligt Peter Burman bottnar många stressrelaterade problem i att arbetsgivaren helt enkelt inte har koll på balansen mellan krav och resurser. Även om en utökad bemanning ibland är en viktig aspekt menar han att det även finns fler åtgärder, som att ha en gedigen introduktion för ny personal.
– Jag hoppas att arbetsgivarna nu också ska se att de får ett stöd i de här föreskrifterna och den vägledning som följer med. Vi förstår att arbetsgivarna inte kan lösa alla de här problemen genom att man gör det till en personalfråga, en resursfråga om bemanning. Vi vill att arbetsgivarna ska kunna se att det finns andra sätt att jobba med den organisatoriska arbetsmiljön, säger han.
Går det att se några tendenser kring om arbetsgivarna har förändrat sitt beteende?
– Nu när vi ska följa upp så får man väl en första tendens till det, men det är för tidigt att uttala sig om effekterna.
Inspektionerna är just nu i ett första skeende. Arbetsmiljöverket kommer att peka på de brister som finns, och därefter blir arbetsgivarna skyldiga att undersöka vad som ligger bakom dem, bedöma riskerna och ta fram åtgärder.
– Vår erfarenhet är att det här inte räcker för alla arbetsgivare utan det kommer förmodligen att bli ärenden framöver där vi kommer att förelägga arbetsgivare att åtgärda bristerna. Men där är vi inte riktigt än. Följer de inte de krav som vi ställer på dem så kommer vi att gå vidare med vitesförelägganden, säger Peter Burman.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
