”Oacceptabelt”, är Sacos ordförande Göran Arrius dom över myndighetens arbete. Och Försäkringskassan kan inte annat än hålla med.

– Nej, 450 dagar är alldeles för långt bort. Vi har helt enkelt inte varit tillräckligt aktiva i ­processen, säger Terese Östlin, nationell försäkrings­samordnare på Försäkrings­kassan.

Samhällsekonomiskt vansinne

Om arbetsgivaren misstänk­er att sjukskrivningen kan komma att pågå i över 60 dagar är arbets­givaren skyldig att senast dag 30 ta fram en plan för återgång i arbete och vidta åtgärder omedelbart. I vissa fall kan arbetsgivaren behöva stöd av Försäkringskassan för att kartlägga vilken rehabilitering som individen behöver för att komma tillbaka i arbete.

Problemet är att om det hinner gå 450 dagar innan ett rehabiliteringsmöte hålls med Försäkringskassan så har också tidsgränsen på 365 dagar passerat för när den sjukskrivne tvingas matchas mot andra jobb på arbetsmarknaden än det som personen är utbildad för.

– Om vi tar våra medlemsgrupper, säg en specialist­utbildad läkare, så är det en person som har kanske 7–8 års utbildning bakom sig. Det är en investering som den enskilde gjort, men det är också en investering  som staten bekostat. I de fallen är det orimligt att en läkare som drabbats av utmattningssyndrom ska tvingas att ta ett annat arbete innan man givits rehabilitering. Ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv är det vansinne, säger Göran Arrius.

En tredjedel färre

Göran Arrius nämner läkare som exempel men lägger till att de långa väntetiderna på ett rehabiliteringsmöte drabbar betydligt fler yrkesgrupper, framför allt kontaktyrken inom vård, skola och omsorg, och att det inte bara handlar om Sacos medlemmar, utan om personer i vilka yrken som helst som kräver relativt långa utbildningar.

– Man ska ha rätt att få tillbaka sitt jobb. De yrken som erbjuds efter 365 dagar har ju oftast lägre lön än det man utbildats för. För privatekonomin kan ett sådant tvång innebära en fullständig katastrof, säger Göran Arrius.

Exakt hur många personer som får vänta över 450 dagar på ett möte vet varken Saco eller Försäkringskassan. En fingervisning ges däremot av antalet bokförda avstämningsmöten.

Total genomlysning

Mellan oktober 2006 och hela 2007 genomförde Försäkringskassan 125 000 sådana möten. Idag genomförs ungefär 40 000 möten per år, och detta trots att antalet pågående sjukfall ligger på ungefär samma nivå som då. Perioderna inte är direkt jämför­bara –  den första sträcker sig enligt Saco över 15 månader, de aktuella siffrorna redovisas årsvis – men den stora differensen mellan 2007 och 2020 pekar ändå på ett betydande underskott på möjligheter att hjälpa sjuka tillbaka till arbete.

Inte oväntat är problemen bekanta för Försäkringskassan. De delar dessutom analysen av vad som gått fel – att Försäkringskassan fokuserat alltför mycket på sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring.

– Vi har nog hittills haft för stort fokus på att bedöma om en person har rätt till ersättning och inte varit så aktiva i rehabiliteringen som vi kanske behövt vara. Så ja, jag skulle säga att det är ett av våra vikt­igaste förbättringsområden, att folk får rätt stöd att komma tillbaka till arbete, säger Terese Östlin.

Hon vill samtidigt understryka att myndigheten tagit till sig av kritiken och att det sedan åtminstone ett år pågår febrilt arbete för att komma tillrätta med problemen.

– Vår generaldirektör har beslutat om en total genom­lysning av hur vi förvaltar sjukförsäkringen. Hittills har det handlar om att identifiera var det brister och vad vi behöver göra för att det ska fungera.