– Elma behöver hjälp med att äta, toalett och hon lärde sig nyligen att gå så det är också nytt för henne. Det är bra för Elma att gå integrerat med andra barn, det är bra för hennes sociala och pedagogiska utveckling, men hon behöver en extra resurs i skolan, säger hennes pappa Gustaf Görfelt.
Föräldrarna visste vilken skola de ville att Elma skulle gå i och att hon hade förtur dit. De uppmärksammade redan förra hösten den nya skolan och grundskoleförvaltningen att Elma behöver en resursperson i skolan. Ändå fick de i våras reda på att någon sådan inte var planerad.
– Vi hade ett möte med skolan som vi själva hade initierat till. Känslan var att det var som att vi helt oväntat knackade på en dörr. Skolan var inte förberedd på att Elma behövde en extra resurs. Så det blev lite kalabalik, säger Gustaf Görfelt.
En annan förälder med ett barn som ska börja förskoleklass till hösten är Malin Nyberg. Hennes son Ebbe har högfungerande autism och skulle behöva stöd i skolan, enligt Malin.
– Han behöver anpassning i vardagen.Vi hade önskat en vuxen som bara var hans, eller hans och andra barns, som han kunde vända sig till och som kunde hjälpa honom. Men vi har förstått det som att skolan inte kan börja utreda en extra resurs förrän han har börjat skolan, att det inte är skolans ansvar förrän han är inskriven, säger Malin Nyberg.
Känner igen problematiken
Sedan 2018 är förskoleklass obligatorisk, men föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning kan välja mellan olika alternativ. Barnet kan börja i förskoleklass, stanna kvar ett extra år i förskolan eller börja ett år tidigare i grundsärskolan.
Pia Johnsson på organisationen Funktionsrätt Göteborg känner igen problematiken med att inte få rätt stöd inför skolstart.
– Jag har varit i kontakt med familjer som har liknande problem vid start till förskolan. Jag tänker att föräldrarna upplever att skolan inte anser sig kunna ge de resurser som barnen behöver och att de känner sig pressade att söka en annan skolform. Men föräldrarna har aktivt av någon anledning valt att deras barn ska gå på en skola. Göteborg stad jobbar för ett inkluderande förhållningssätt på skolor och då är det viktigt att inte ge föräldrar känslan av att deras barn behöver byta skola, säger Pia Johnsson.
Praxis med dialog
Barnen i båda familjerna som ETC talat med ska börja i skolor i utbildningsområde 3 i Östra Göteborg. Där är Marie Sandstig utbildningschef. Hon uppger att hon kan inte uttala sig om de enskilda fallen, men att praxis är att det förs en dialog mellan förskolan och skolan gällande barnets behov innan skolstart.
– Det ska utredas innan barnet börjar förskoleklass. Men det kan vara så att det inte hinns med, till exempel för att förskolans personal har flyttat på sig eller för att man överklagat en skolplacering och väldigt sent får reda på vilken skola man hamnar på, och då får man utreda det nu istället, säger Marie Sandstig.
Enligt henne är det dock inte säkert att skolan gör samma bedömning som förskolan tidigare gjort gällande extra resurser.
– Önskan om att få enskilt stöd till eleven är ofta något som både den lämnande skolan och föräldrar ser som en bra lösning som skapar trygghet, men det är också kostsamt och inte självklart bra för elevens utbildning. Det är väldigt sällan så att skolan tar över förskolans resurser, utan skolan gör sin egen bedömning. Verksamheten i skolan är inte densamma som i förskolan, utan skolans verksamhet stödjer barn som behöver struktur och förutsägbarhet i högre grad, säger Marie Sandstig.
Sprang bort första dagen
Malin Nyberg berättar att sonen redan har varit på fritidsverksamheten i den nya skolan och en incident hände redan första dagen där.
– Ebbe sprang bort en gång på grund av att han tyckte att det var för mycket barn. Jag hittade honom inlåst på toaletten, säger Malin Nyberg.
Hon upplever att hon har en bra dialog med lärarna och skolan, men tror ändå att det kan bli en utmaning sedan när sonen börjar skolan.
– Jag känner mig nöjd med val av skola och trygg med personalen, men inte med systemet. Till och med lärarna har uttryckt en oro över att de inte kan ge honom det han behöver. Min största oro är att det börjar med ett misslyckande, då kan han få dåligt självförtroende och då kan det blir ännu svårare sedan, säger Malin Nyberg, säger hon.
”Fått rodda det själva”
Enligt Gustaf Görfelt har även Elmas skola har varit tillmötesgående och ordnat så att Elmas tidigare förskolepedagog ska följa med henne till skolan de första sex veckorna. Sedan ska situationen utvärderas.
– Grundproblemet är inte att de har vägrat oss. Utan det är att det inte har funnits någon förberedelse och ingen kommunikation med oss eller förskolan. Det är vi som har fått rodda det här själva, vilket vi har kunnat göra. Men det bygger på att man som förälder är resursstark, har språket, vet vad som gäller och var man ska söka information, säger Gustaf Görfelt.
”Det är ett systemfel”
Enligt Lisa Görfelt känner de flera andra föräldrar som inte heller fått rätt stöd till sitt barn.
– Jag vet jättemånga som är i samma situation som oss. Det är ett systemfel. Jag är förbannad över att de har glömt bort en grupp med barn, säger Lisa Görfelt.
Enligt henne kommer Elma inte kunna vara i skolan om hon inte skulle bli tilldelad en resursperson året ut.
– Vi kommer inte släppa iväg Elma till förskoleklassen om hon inte får en extra resurs, även om förskoleklassen är obligatorisk. Det går inte. Hon behöver hjälp, säger Lisa Görfelt.
