– Hon blev sjuk av att vara i skolan. Hon fick ångest och blev utmattad, säger Sofie Reinholdsson.
Blivit nekad
Rektorn på dotterns skola har bedömt att hon bör börja i särskild undervisningsgrupp till höstterminen. Särskilda undervisningsgrupper riktar sig mot elever som behöver extra stöd i skolan, till exempel de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och är en grupp med färre elever och mer personal än en vanlig skolklass. I Göteborg finns nivåerna 1, 2 och 4, som ger olika mycket stöd, och Sofie Reinholdssons dotter ansågs behöva gå i nivå 2. Men nu har beskeden om hösten kommit och Sofies dotter fick inte undervisningsgruppen beviljad. Även Maria Glennsäter har en dotter som blivit nekad särskild undervisningsgrupp till hösten, trots att dottern bedöms vara i behov av det enligt skolans utredning.
– Jag fick ett besked via mejl om att hon blev nekad, men fick ingen förklaring till varför, säger Maria Glennsäter.
Ovanligt många nej
Föräldrarna är inte de enda vars barn blivit nekade stödundervisningen. Enligt Annelie Karlsson, från nätverket Barn i behov, är det ovanligt många elever i Göteborg som fått ett nej i år.
– Tidigare när föräldrar har gjort en sådan här ansökan har de kunnat räkna med att få plats. I år har fyra av fem som sökt om särskild undervisningsgrupp nivå 4 fått avslag helt oväntat. Vi har inte fått några siffror över hur det ser ut för nivå 2 men vår uppfattning är att det är väldigt många där som också blivit nekade, säger Annelie Karlsson.
Hon oroas över att många barn därför kommer att vara frånvarande från skolan.
– De är många elever som nu kommer att bli hemmasittande ett år till, i väntan på att man kan ansöka igen nästa år. Det är många som är upprörda över skolkaoset i Göteborg där elever hamnat på en skola på andra sidan staden, men de eleverna har åtminstone fått en skolplats. De här barnen har inte fått en skolplats som är möjlig för dem. Det är som att ge ett barn som sitter i rullstol en plats på en skola på fjärde våningen, säger Annelie Karlsson.
Har gjort neddragningar
Peter Johansson, utbildningschef på grundskoleförvaltningen, berättar att kommunen har gjort neddragningar inom särskild undervisningsgrupp.
– Om man jämför 2019 års budget med de vi har nu har det skett en minskning i budgeten som är avsatt specifikt för särskild undervisningsgrupp nivå 2 och 4. Det beror på att vi under 2020 har ökat elevpengen till skolorna. För att kunna göra det fick de centrala delarna av budgeten, bland annat den för undervisningsgrupp nivå 2 och 4, bli mindre. Den ökade elevpengen är tänkt att kompensera för den minskade centrala budgeten, säger han.
”Sett likadant ut”
Enligt honom har omkring 20–25 av 100 förfrågningar om särskild undervisningsgrupp nivå 4 fått en placering.
– Min bild är det har sett ut ungefär likadant om man tittar bakåt i tiden. Det har alltid funnits ett visst antal platser. Om jag ska svara på om det är få eller många så måste jag gå in i varje enskild förfrågan och se orsaken till varför de sökt, säger han.
Är det rimligt att omkring 80 av 100 blivit nekade?
– Det finns inte hur många platser som helst. Man kan fråga sig om det är rimligt att så många inte får plats. Men då skulle jag behöva gå in och titta på varje enskild förfrågan och ställa motfrågan är det här en rimlig förfrågan, säger Peter Johansson.
Frågan om särskild undervisning nivå 2 hanteras inte centralt i kommunen, som för nivå 4, utan i det av de åtta utbildningsområdena som skolan tillhör. Det finns därför ingen samlad bild över hur många som förfrågningar som gjorts, men totalt 81 elever har tilldelats det. Om det är en ökning eller minskning från tidigare år vet man inte.
– Vi håller på att ta fram en mer grundlig statisk för detta. Men vår uppfattning är att andelen elever som får särskild undervisningsgrupp nivå 2 bara har små variationer från år till år, säger Peter Johansson.
Delar bilden
Föräldrarna Maria Glennsäter och Sofie Reinholdsson delar Annelie Karlssons bild över att många har nekats plats i särskild undervisningsgrupp nivå 2 i år.
– Det var inget problem när man ansökte om detta till mina två andra barn. Jag förstår inte varför min dotter inte får det nu, säger Sofie Reinholdsson.
Båda föräldrarna har fått besked om att beslutet inte går att överklaga, och enligt Peter Johansson stämmer detta. Däremot ska föräldrar kunna överklaga skolans beslut om det stöd deras barn faktiskt får.
– Beslutet går inte att överklaga. Men särskild undervisningsgrupp är ofta något som ingår i det åtgärdsprogram som skolorna utformar för elever som är i behov av särskilt stöd, och det kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, säger Peter Johansson.
Finns andra sätt
Enligt Peter Johansson finns det andra sätt att ge eleverna extra resurser.
– Att man inte får särskild undervisningsgrupp betyder inte att man inte får något stöd, utan då får rektorn se hur ska man kan utforma stödet i det enskilda fallet, säger han.
Annelie Karlsson menar att det är orättvist att ansvaret för att lösa situationen bollas tillbaka till rektorerna.
– Det är taskigt att bolla tillbaka det till rektorerna utan någon extra peng. När en rektor söker om särskild undervisning för en elev är det för att de redan har försökt allt och inte ser någon annan lösning. Det är inte rättvist mot rektorn, föräldrarna eller barnen, säger hon.
Skolorna har gjort ett bra jobb
Både Maria och Sofie menar att skolorna som deras barn går på har gjort ett bra jobb med att försöka ge stöd i undervisningen, men menar att det inte är tillräckligt.
– På skolan som min dotter går på har de mindre klasser till barn som behöver, men min dotter får inte rätt stöd. Skolan har gjort den här ansökan för att de själva inte kan tillgodose hennes behov. Ju längre tid hon måste gå i skolan och känna att hon inte passar in eller klarar det desto svårare blir det för henne, säger Sofie Reinholdsson.
Maria Glennsäter menar att hennes dotter behöver mer stöd än skolan nu kan erbjuda om hon ska gå ut grundskolan med godkända betyg.
– Min 13-åring säger till mig att hon aldrig kommer få något jobb. Ska framtidshoppet släckas hos dem redan när de går i skolan, säger Maria Glennsäter.
