Efter flera månaders tuffa förhandlingar kunde nämligen Foodora och fackförbundet Transport på onsdagen komma överens om innehållet i ett avtal. 

– Inget är påskrivet än, men vi är överens om innehållet i ett avtal. Sedan ska det godkännas av vår styrelse och Fodooras ledning i Tyskland, säger Magnus Falk, samhällspolitisk chef på Transport, till Dagens ETC. 

– Det här innebär att de förhandlingar som har pågått sen i februari 2020 har kommit i mål, säger Hans Skruvfors, vd på Foodora, till Sveriges Radio. 

Avslöjar inga detaljer

Några exakta detaljer om vad avtalet innehåller vill parterna inte avslöja ännu, men sådant som löner, arbetstider och pensioner brukar normalt fastställas i ett kollektivavtal.

Det blir därmed första gången som några gig-arbetande matbud i Sverige får grundläggande arbetsvillkor. 

– Ja, matbuden på Foodora åtminstone, säger Magnus Falk.

Hur länge har ni arbetat med att ro detta i hamn?

– Ganska länge, det har varit väldigt mycket diskussioner det senaste halvåret. 

Vad var det som avgjorde?

– Vi uppfattar att det finns en annan vilja i företaget nu, de har bytt ledning bland annat. Och så har vi väl fått lite draghjälp från Norge.

I Norge skrev Foodora kollektivavtal redan i september 2019 med facket Fellesforbundet, efter att ha strejkat i över en månads tid för bättre villkor och högre löner.

Foodora har vuxit snabbt under pandemin, då antalet hemleveranser av mat ökat kraftigt. Företaget har gått från runt 1 500 anställda till 3 500 i dag.

De senaste månaderna har Transport haft en reklamkampanj i Stockholms kollektivtrafik riktad specifikt till Foodora-bud att gå med i facket. Kampanjen har varit lyckad, enligt Magnus Falk. 

– Den har gått ganska bra. De senaste månaderna ökade vi väldigt mycket och nu har vi knappt 200 medlemmar på Foodora, varav merparten är värvade de sista månaderna. 

Vad betyder detta för gig-branschen i stort i Sverige?

– Svårt att svara på. Det ska poängteras att detta är ett företagsavtal, inget branschavtal. Men det är klart att ett första avtal är jättebra. Till skillnad från många andra företag så har Foodora varit en arbetsgivare hela tiden. På andra bolag är det mycket luddigare med arbetsgivaransvaret. Regeringen har ju sagt att den svenska modellen ska lösa problematiken. Vi får se hur det går, men det centrala är att man har parter, arbetstagare och arbetsgivare.

Många menar att ett kollektivavtal för Foodora-buden vore banbrytande för gig-branschen i stort, där fackförbundens ställning varit svag. Förhoppningen finns om att ett första kollektivavtal kan sätta nya normer för hela gig-branschen.

Samuel Engblom är samhällspolitisk chef på TCO och doktor i komparativ arbetsrätt. Han ser detta som ett tecken på att även nya branscher, som ofta beskrivs som ”omvälvande” faktiskt går att införliva i den svenska modellen. 

– På ett övergripande plan är det här ett bevis på att även på det som utmålas som nya företeelser så fungerar vår modell med kollektivavtal mellan parterna.

Granskarna jublar

Nätverket Gigwatch, som granskar gig-ekonomin i Sverige, tar emot nyheten om Foodoras planer att skriva kollektivavtal med glädje. 

– Vi är mycket glada att cykelbuden och mopedisterna på Foodora kan organisera sig fackligt. Det krävs facklig styrka för att nå ett kollektivavtal och det visar andra gigföretag att de kan räkna med motstånd. Väl kämpat och vi hoppas att de som arbetar blir nöjda med avtalet, säger Ella på Gigwatch till Dagens ETC. 

Transport vill inte uttala sig om fler företag kan följa efter Foodora. 

– Jag kan inte kommentera om vi för några diskussioner med andra företag ännu, säger Magnus Falk.

Samuel Engblom tror att fler företag kan komma att följa efter.

– Historiskt, i andra branscher, så börjar fler företag teckna avtal när branscherna växer fram och mognar. Det är viktigt att säga att den här utveckligen kommer till stånd av att det finns folk som går med i facket. Det kommer inte av sig självt. Det krävs mod från individer som går före.

Han ser kollektivavtalet som en bra konkurrensfördel för Foodora.

– Titta på rut-branschen till exempel, där man framhäver att man har kollektivavtal. Det blir en konkurrensfördel eftersom det uppenbarligen finns många som tycker det är viktigt.