– I Sverige har folkbildning varit ett viktigt verktyg för de som varit förtryckta i samhället. Att ortenrörelsen har inslag av folkbildning är naturligt, berättar han.
”Aktiva medborgare”
Folkbildning kännetecknas av studiecirklar, samarbeten med studieförbund, dialoger med politiker och forskare och skrivande av debattartiklar.
– Den handlar om att bli aktiva medborgare, påverka och engagera sig i frågor som berör en själv och området man bor i. Kollektivt lärande kopplat till förändring, säger René León Rosales.
Jasmin Nasser är uppvuxen i Stockholmsförorterna Hagsätra och Bredäng och driver podcasten Edu Orten. I den får marginaliserade röster obehindrat komma till tals. Olika ämnen som psykisk hälsa, utbildning och lokala engagemang diskuteras.
– Jag vet att det behövs. Det finns inga andra plattformar där man får höra historier från personer med samma bakgrund som en själv, säger hon.
Jasmin Nasser tror att det har blivit lättare att bedriva folkbildning i orten i och med sociala medier. En del av Edu Ortens arbete går ut på att hålla i workshops på fritids- och ungdomsgårdar.
– Vi skapar representativa samtal och diskussioner som man annars inte hör och som ger perspektiv, säger Jasmin Nasser.
Orten har störst behov av folkbildning, menar René León Rosales, då dess invånare drabbas av gentrifieringen och privatiseringar i samhället. Han tar upp sämre skolresultat, osäkra arbetsvillkor och arbetslöshet som exempel på annan strukturell otrygghet och drar paralleller mellan förort och landsbygd, som också drabbas av centraliseringen i samhället.
– Genom att tillsammans organisera sig börjar de förstå segregeringen, den strukturella rasismen, politiken och samhällsförändringarna, säger René León Rosales om den unga ortenrörelsen.
Stigmatiserat
Medvetandegörande är en central tanke inom folkbildningen. Orten är fattigare och stigmatiserad i förhållande till andra områden. De socioekonomiskt svaga drabbas av den strukturella otryggheten och ojämlikheten. René León Rosales berättar om den motvind som folkbildarna i orten ofta stöter på i sitt eget område. Många invånare vill inte engagera sig kollektivt, utan försöker klara sig själva genom att kanske flytta ifrån området eller flytta sina barn till andra skolor.
– En del tar själva skulden för problemen och ser sig som maktlösa. Det kan också ske en intern splittring i förorten där man skyller på en viss grupp, som ungdomar eller en etnisk grupp, säger han.
– Men det absolut största hindret är politiken som har lett till social- och socioekonomisk ojämlikhet och segregation, fortsätter han.
Det är en av sakerna som ungdomarna i Stockholmsförorten Skärholmens ungdomsråd, Ungsk, arbetar för att bryta. Yasser Alaridi är en av de elva ungdomarna i styrelsen. I fotbollsturneringen ”Blicka Framåt” som de anordnar deltar även unga som inte är från orten.
– Vi har olika syften med fotbollsturneringen varje år. I år var det att bryta segregationen, säger han.
Tävlar på sociala medier
Årets fotbollsturnering skulle ha ägt rum i Stockholmsförorten Sätra, men blev inställt på grund av coronakrisen. Istället har de tävlingar på sociala medier, där priser finns att vinna. I veckan släpper de en podcast.
Listan på ungdomsrådets evenemang och projekt är lång: manifestationer mot gatuvåldet och de senaste årens dödsskjutningar i området, muralmålningar, poesitävlingar, lovaktiviteter med mera. Linah Gillman som är ordförande i Ungsk menar att det annars inte är givet med sådana aktiviteter i orten.
– Vi växte upp utan sånt men nu när jag är äldre kan jag påverka och utgå från vad jag saknade som barn, till exempel pyssel och poesi och då gör vi det, säger hon.
I UNGSK arbetar ungdomarna med att lyfta röster i orten och ta upp frågor som de känner är aktuella i området där de är verksamma.
– Vi vill göra våra röster hörda och visa att vi också kan, säger Yasser Alaridi.
– Folk verkar inte förstå hur mycket som finns i förorten. Det finns ett driv och en passion bland ungdomarna här, säger Linah Gillman.