Det twittrade Samuel Ramani, doktorand i internationella relationer vid Oxfords universitet under gårdagen, vilket fick stor spridning på sociala medier. Liknande budskap har också spridits i internationella medier. Men bilden av den svenska neutraliteten är förlegad, säger Malena Britz, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan. 

– Sverige har inte drivits av en neutralitetsprincip som ­formell regeringspolicy på väldigt lång tid, så idén att vi skulle ha en sådan stämmer helt enkelt inte. Vi har inte ens låtsats det på länge. Vi är däremot militärt alliansfria och har en solidaritetsprincip, men det är en annan sak, säger hon. 

Livlig Nato-debatt

Att Sverige tar ett beslut om att skicka vapen till Ukraina – trots ett överhängande hot från Ryssland bör enligt Britz inte heller ses som ett egenmäktigt beslut. 

– Det här gör man inom ramen för vårt EU-medlemskap. EU har bestämt att man ska använda EU-fonder för att finansiera möjligheter för ­länder att skicka vapen så det är ju i det sammanhanget som man gör det här. Sedan är det vissa EU-medlemsländer som inte gör det men de bidrar ändå ekonomiskt till EU-­fonden. Det som gör den här situationen speciell är ­däremot att man kan se det här som ett slags militärt bistånd. Det är inte så att man säljer vapen utan man ser till att vapen blir tillgängliga. 

Tror du det kan påverka hur vår säkerhetspolitik utvecklar sig? 

– Jag tror att så fort den mest akuta krigsfasen är över så kommer det bli en väldigt livlig Nato-debatt. Det är nu vi ser vilket stöd man kan få om man inte får stöd av Nato och blir angripen. Men den politiska utmaningen kommer kvarstå, bidrar ett Nato-­medlemskap till ett mer spänt eller dämpat säkerhets­politiskt läge?