Förslaget: Vinstutdelningsförbud i fem år i nya skolor
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) under ett skolbesök 2024.
Bild: Ida Persson/SVD/TT
Dagens ETC
Liberalerna har lovat en helrenovering av friskolan. En första utredning föreslår nu en begränsning av vinstutdelningarna. Ett totalstopp för vinstutdelning de första fem åren och om skolan har stora brister, är några av huvudförslagen.
– Det är ett förbud mot att dela ut vinsterna men inte att göra vinst, då kommer man inte åt grundproblemet, säger Anne-Marie Pålsson, tidigare M-ledamot och skolutredare.
Huvudförslaget i utredningen om vinst i skolan, som presenteras för regeringen på måndagen, är att stopp för att dela ut vinst under de första fem åren efter att en ny skola startats eller efter att en skola bytt ägare. Det här ska säkerställa att de som driver skolföretag har ett ”långsiktigt och seriöst engagemang”, enligt en debattartikel som utredaren Joakim Stymne skriver i DN.
Men innan hela utredningen ens har presenterats möts förslagen av kritik. Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och före detta moderat riksdagsledamot som har utrett frågan om friskolesektorn för dåvarande Lärarnas Riksförbund, säger att förslagen är otillräckliga om man vill komma bort från den vinstjakt som leder till stora klasser och obehöriga lärare.
Anne-Marie Pålsson har utrett friskolan åt lärarfacket.
Bild:
MAJA SUSLIN / TT
– Man pratar om att det ska vara förbjudet att dela ut vinst. Det är någonting annat än att göra vinst. Och det finns verkligen inga förbud att göra vinst i det här förslaget.
Anne-Marie Pålsson menar att skolorna kan fortsätta att välja ett lättare elevunderlag spara in på antalet behöriga, lägga pengarna på hög och sedan dela ut dem när de fem åren har gått.
Åsa Westlund, socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, säger också att utredningens förslag är ihåliga.
Åsa Westlund (S)
Bild:
Anders Wiklund/TT
– Man gör ingenting för att få bort vinstintresset som drivkraft från svensk skola. Man kommer fortsatt att kunna plocka ut vinst. Man kommer fortsatt kunna hitta sätt att dra ner på kvaliteten för att kunna tjäna pengar på svensk skola. Det här bara lite småfix istället för att göra någonting åt systemet i grunden, säger hon.
Camilla Hansén, MP
Bild:
Fredrik Hjerling
Samma kritik kommer från Miljöpartiet. Camilla Hansén, utbildningspolitisk talesperson i partiet säger att det här är inte någon helrenovering, även om regeringen kallar det för det. – Det är snarare lite mäklarfix. I en helrenovering måste vinstintresset bort helt. Nu finns det ju fortfarande kvar efter fem år, säger hon.
Fem år är alldeles för kort tid, enligt Camilla Hansén. – Hur mycket vinster är det som tas ut under de första fem åren? Om inte Johan Pehrson kan svara på det så blottar ju det vad som är crazy med det här systemet.
Daniel Riazat, Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson, påpekar att det inte är under de första fem åren som de stora skolbolagen har plockat ut sina vinster.
– Alla de befintliga marknadsskolorna kommer att kunna fortsätta att ta ut vinster. Alla problem med betygsingflation, segregation, färre behöriga lärare och miljarder som slussas till skatteparadis kommer att fortsätta. Regeringen visar att de inte är intresserade av att göra upp med det här marknadsexperimentet.
Daniel Riazat (V), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.
Foto: Christine Olsson / TT
Bild:
Christine Olsson/TT
Niels Paarup Petersen, Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson, tycker inte att förslagen från regeringens utredare är särskilt revolutionerande.
– Att de inte får ta ut vinst de första fem åren, det gör ingen större skillnad. Du kan ta dina negativa resultat från vissa år och ta ut vinsten ett annat år, säger han.
Centerpartiet vill inte se något generellt vinstförbud, men en hårdare kontroll av kvaliteten för att rensa bort oseriösa aktörer.
Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C)
Foto: Johan Nilsson / TT
Bild:
Johan Nilsson/TT
– Att du inte ska kunna ta ut vinst om du har kvalitetsproblem är något vi föreslagit för många år sen. Inte ens Annie Lööf var emot det.
Förslaget om skärpta krav på enskilda huvudmäns ekonom kommer inte påverka de stora skolkoncerner nämnvärt, däremot kommer det slå mot små friskolor.
– Man belönar koncerner men straffar enskilda idéburna skolor på landsbygden som redan nu har jättesvårt att leva upp till de ekonomiska kraven, för de har inte en miljon på banken.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.