Utredningens uppdrag har varit att analysera och ta ställning till hur hyror ska kunna ändras under presumtionstiden. Tidigare har fastighetsägare och hyresgäster genom kollektiv förhandling, oftast med Hyresgästföreningen som representant för hyresgästerna, kommit överens om en kostnadsutveckling under 15 års tid. 

Det har möjliggjort transparens för fastighetsägare och byggföretag som vet att de får ihop kostnadskalkylen för sina projekt. Samtidigt utgår presumtionshyror från en högre grundhyresnivå som en del inte har råd att efterfråga.

Högre höjningar

Ett av utredarens förslag är att låta presumtionshyror följa den allmänna hyresutvecklingen på orten. Det kan innebära betydligt högre årliga hyreshöjningar för de som bor i nyproduktion.

Förändringarna ska kunna tillämpas för nyproducerade och befintliga hyresrätter som omfattas av presumtionshyra. Det innebär att tusentals hyresgäster riskerar högre hyror.

– Redan idag är hyrorna i nyproducerade lägenheter väldigt höga. Trots den höga bostadsbristen är det väldigt många som inte kan flytta in i en nyproduktionshus just på grund av de höga hyrorna. När det som allra mest behövs är lägenheter med hyror som folk har råd att bo i, skulle det här vara en utveckling i helt fel riktning, säger Roger Höög, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

Utöver förändringarna för hyreshöjningar föreslår delbetänkandet ett system för tvistelösning för när man inte kommer överens likt det som finns på övriga hyresmarknaden. Hyresvärdar ska även kunna avtala om hyrestillägg och hyresavdrag vid tillval och frånval.