– Vi kommer att göra en utvärdering men det går inte att göra på ett tillförlitligt sätt i nuläget, säger han till Dagens ETC.
Tidigare i veckan har flera personer vittnat i en artikel i Dagens ETC om att tidsramen de fått för återbetalning har varit i förhållande till deras inkomster. Lena ska exempelvis betala tillbaka 21 000 kronor i månaden med sjukpenning som enda inkomst. Med en ränta som tickar på och som är kopplad till styrräntan.
Svårare för fattiga
Fredrik Falk anar att det kan bli svårare att betala tillbaka som låginkomsttagare med de nya reglerna men konstaterar samtidigt att "har man fått en ersättning som man inte har rätt till så ska den betalas tillbaka”. Han ser det även som en fördel att skulden numera automatiskt går över till Kronofogden om en person inte klarar av att betala skulden till Försäkringskassan.
– I det perspektivet blir det tydligare vad Försäkringskassans uppdrag är kontra Kronofogdens.
En viktig del av återbetalningskraven handlar om att avgöra vem som bär på skulden till att det blivit fel. Det räcker nämligen inte med att säga att individen eller Försäkringskassan gjort ett misstag. Om individen "skäligen" borde ha förstått att man är återbetalningsskyldig kan Försäkringskassan göra fel men ändå kräva återbetalning. Hur man definierar "skäligen" är dock inte helt tydligt.
Hur gör man egentligen den bedömningen?
– Det är en sammanvägd bedömning utifrån vad som är dokumenterat i ärendet. Och det kan handla om information som den enskilda fått i beslutsbrev, villkor för försäkringen, och den information som den enskilda helt enkelt fått som pekat på att man vetat om att det varit en felaktig utbetalning.
Det låter godtyckligt?
– Nej jag skulle inte säga att det är godtyckligt, men det är en bedömning som görs i det enskilda fallet. Jag skulle säga att återkravslagstiftningen är väl förankrad och underbyggd.
Att handläggare gör fel skapar liten risk för Försäkringskassan men desto större risk för individen. Finns det då tillräckliga incitament för Försäkringskassans personal att förbättra sin handläggning?
– Det är visst en risk för Försäkringskassan och för staten framförallt som ska se till att välfärdssystemet upprätthålls på det sätt som är tänkt. Myndigheten har ett väldigt tydligt uppdrag att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott och vi jobbar hela tiden för att det inte ska bli fel så incitamenten finns absolut. Sedan gör vi runt 50 miljoner utbetalningar varje år och det är en väldigt liten andel som blir fel så jag skulle faktiskt säga att man i grunden kan lita på att de utbetalningar som görs blir rätt och riktiga, men ibland blir det fel.