– Det här är kanske sista chansen, säger Beatrice Fihn som var frontfigur när organisationen ICAN fick priset 2017 för arbetet för ett internationellt förbud mot kärnvapen.

Förstörelsen. Likhögarna. De föräldralösa barnen. 

Det finns alla skäl att lyssna till berättelserna, anser Beatrice Fihn.

– Det är det här Nato övar på att göra.

Värre och värre

Det finns många sätt att beskriva kärnvapensituationen i världen. Inget av dem är muntert. Läsare med känslor varnas.

Till att börja med blir kärnvapnen fler. Inte minst i Kina som nu har 500 stridsspetsar mot 410 ifjol, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Iran har enligt amerikanska bedömningar kapacitet att färdigställa egna kärnvapen inom några veckor och bli den tionde kärnvapenmakten. Indien, Pakistan och Nordkorea jobbar alla på att placera ut flera stridsspetsar på ballistiska robotar för att kunna nå flera mål.

Och så var det skramlet från Ryssland. Den 21 november avfyrade de en ballistisk robot med lång räckvidd mot den ukrainska staden Dnipro. Den var inte laddad med kärnvapen, men kunde ha varit. Det var inte svårt att fatta vinken. 

Samma vecka hade president Putin skrivit under landets nya kärnvapendoktrin. Nu är det satt på pränt att Ryssland får svara med kärnvapen på attacker med konventionella vapen från icke-kärnvapenstater som backas upp av länder med kärnvapen. I klartext: Ukraina är ett legitimt mål.

Sedan tidigare har Ryssland satt Startavtalet som begränsar antalet strategiska kärnvapen på paus och deklarerat att när avtalet löper ut 2026 kan en förlängning inte komma på fråga.

Inget bra läge, alltså. För två år sedan sa Beatrice Fihn i en intervju med Dagens ETC att världen närmar sig kärnvapenkrig.

– Frågan är hur många gånger man kan säga att det blir värre. Men det är absolut värre nu, säger hon.

Idag leder Beatrice Fihn fonden Lex international. Syftet är att stödja projekt och organisationer som arbetar med globala frågor, där nedrustning är en central del. Hon är också anlitad som forskare för FN:s forskningsinstitut för nedrustning UNDIR.

Nato skramlar också

Rysslands aggression är uppenbar. Men Beatrice Fihn vänder sig starkt mot bilden av väst som oskyldiga till den fara världens kärnvapen innebär för mänskligheten. Att Ryssland ensamt bär ansvaret för kriget i Ukraina legitimerar inte att Nato skramlar med sina kärnvapen, anser Beatrice Fihn.

– Ungefär två timmar efter att det blev känt att Nobelpriset går till Nihon Hidankyo så startade Nato sin stora kärnvapenövning. Ett land som Norge har tidigare sagt att de inte deltar i den övningen. I år var de med för första gången och övade på att massmörda civila.

Den årliga övningen är en central del i Natos avskräckningsstrategi. Man visar Ryssland att man är redo att använda sina kärnvapen. Det ska få Ryssland att låta bli att använda sina egna, är tanken. Som Natomedlem har den svenska regeringen med statsminister Kristersson helhjärtat ställt sig bakom kärnvapenavskräckningen.

Beatrice Fihn anser att avskräckning som metod att undvika kärnvapenkrig är livsfarlig. För att den ska fungera måste man vara beredd att göra verklighet av hotet.

– Om Sverige ska skyddas av avskräckning så måste Sveriges regering vara redo att delta i att ha ihjäl miljoner personer och skada våra eget folk.

Vi bara litar på att Putin kommer agera rationellt. Att han aldrig kommer göra fel och att det aldrig kommer ske misstag eller olyckor.

Beatrice Fihn talar allt fortare, rösten blir allt vassare.

– Det finns inget scenario där Europa kan delta i ett kärnvapenkrig där vi inte skadar oss själva. Det kommer garanterat att eskalera till fler kärnvapenanvändare, vilket leder till långsiktiga konsekvenser som utslagen matproduktion och döda människor över hela världen.

Det är dessutom en säkerhetsstrategi som bygger på att den ryska regimen kommer agera som man tror att den ska agera, anser Beatrice Fihn.

– Vi har ingen plan B. Vi bara litar på att Putin kommer agera rationellt. Att han aldrig kommer göra fel och att det aldrig kommer ske misstag eller olyckor.

Har funkat förr

Kort sagt, Beatrice Fihn anser att vi kan glömma avskräckning som metod för att undvika kärnvapenkrig. Världen måste tillbaka till förhandlingar för att begränsa kärnvapnen är budskapet. Hon påminner om att det gått förr, när läget varit mörkt och fientligheten stor. 

1962 var kärnvapenkriget nära under Kubakrisen. När krisen var över inleddes förhandlingar som icke-spridningsavtalet. 

Tidigt 80-tal undkom världen katastrofen med en hårsmån. En natt i september gick larmet om en inkommande amerikansk kärnvapenrobot. En rysk officer anade att det rörde sig om ett falsklarm och trotsade en stående order om att avfyra en robot som svar. Denna och andra incidenter ledde fram till att Reagan och Gorbatjov tog i hand på att rejält banta sina arsenaler.

– Folk är dåliga på att se vad som funkat historiskt. Självklart går det att förhandla även i de svåraste situationerna.

Också Ryssland behöver vänner och är därför påverkbara, enligt Beatrice Fihn. Omedelbart efter den fullskaliga invasionen var Rysslands hot med kärnvapen direkta. I kretsen som skrivit under FN:s förbud mot kärnvapen fördömdes hoten med kraft. Där ingår länder som Sydafrika, Nigeria och Brasilien som alla har närmare relationer till Ryssland än vad flertalet Natoländer har.

Linjen att hot med kärnvapen är oacceptabla fick sedan genomslag under G20-mötet på Bali där Ryssland deltog. Att Rysslands hot med kärnvapen sedan dess varit mer indirekta – om än knappast subtila – tolkar Beatrice Fihn som att reaktionerna hade effekt. I väst har man inte fattat att världen förändrats, anser Beatrice Fihn.

– Vi är inte längre så viktiga som vi tror. Vill vi ha förhandlingar med Ryssland måste vi ta hjälp av andra länder och jobba strategiskt med det.

Forskaren: Ingen att prata med

Karl Sörenson är projektledare för kärnvapenanalys på Försvarets forskningsinstitut (FOI). Han håller inte med. Avskräckning är det vi har och nu måste förlita oss på för att undvika kärnvapenkrig. Det finns ingen att prata med om att begränsa kärnvapen. För Ryssland är samtal om rustningskontroll otänkbart, tror han.

– Dels för att de vill skicka signalen att man ska se upp för dem, men också för att de har fått så mycket konventionell militär makt bortskjuten i Ukraina och därför känner de att de måste kompensera med kärnvapen.

De enda som på allvar skulle kunna påverka Ryssland är Kina, tror Karl Sörenson. Men de har själva inte skrivit på några avtal. Därmed är alla dörrar till samtal stängda.

Jag tror att det vi kan göra i västvärlden är att hålla ihop och göra Natos kärnvapenavskräckning kapabel, trovärdig och säker.

Möjligen skulle överenskommelser vara möjliga om att stoppa något som ingen egentligen vill ha: System som kan slå till blixtsnabbt mot vilket mål på jorden som helst – från rymden. Men att hejda kärnvapenmakternas upprustning är inte görbart.

– Jag tror att det vi kan göra i västvärlden är att hålla ihop och göra Natos kärnvapenavskräckning kapabel, trovärdig och säker.

Kinas kärnvapensatsningar får konsekvenser i flera led, enligt Karl Sörenson. Det kommer få Indien att utöka sin arsenal. Och då kommer deras ärkerival Pakistan följa efter

När sedan Startavtalet löper ut 2026 kommer USA ofrånkomligen bygga fler kärnvapen, enligt Karl Sörenson. De kan inte titta på när Kina eftersträvar att komma i paritet med Rysslands och USA:s arsenaler.

– De behöver flexibilitet och handlingsfrihet för att kunna hantera både Ryssland och Kina.

Sabbar internationell rätt

Beatrice Fihn står fast vid att en annan utveckling är möjlig. Men då måste respekten för internationell rätt återupprättas. Minnen som bleknar är ett problem också här, anser hon. Det var med ruiner som fond ett helt system av internationell rätt tog form efter andra världskriget. Mänskliga rättigheter, krigslagar, internationella domstolar. Hela FN. 

– Och det är ju det vi håller på att förstöra just nu, säger Beatrice Fihn.

Inte heller här är Ryssland ensam skurk, enligt Beatrice Fihn. Ett aktuellt exempel är USA:s beslut att förse Ukraina med landminor, trots att Ukraina står bakom det internationella förbud som finns. Det gör också Sverige, men varken regeringen eller Socialdemokraterna hade några invändningar.

– Vi har inga problem med att Ukraina bryter mot internationell rätt och använder vapen som kommer att spränga bort ben på ukrainska barn.

För att bekämpa fienden är alla medel tillåtna. Den attityden breder ut sig allt mer, enligt Beatrice Fihn. Med rätta fördöms bombade sjukhus, skolor och andra angrepp mot civila som Ryssland gör sig skyldiga till.

Men istället för arbeta att konsekvent för en världsordning byggd på internationell rätt använder västvärldens ledare dubbla måttstockar som knappast bidrar till en säkrare värld. Västvärldens acceptans för kriget i Gaza blir en gåva till den ryska regimen, anser Beatrice Fihn.

– När man försvarar Israels krigsbrott göder man Putins berättelse om att det inte handlar om rätt och fel, utan att väst hatar oss för att vi är Ryssland. 

Sveriges nedlagda röst

Beatrice Fihn är djupt besviken på den svenska regeringen. Inte nog med att den med emfas uttalat stöd för Natos kärnvapenavskräckning. Tidigare i höst röstade FN:s generalförsamling med förkrossande majoritet för att inrätta en expertpanel som ska belysa kärnvapenkrigets konsekvenser. Natoländer som Tyskland och Italien röstade ja. Sverige la ner sin röst i likhet med USA.

– Internationellt frågar folk: ”Vad händer?”. Vi har en liknande profil som Ungern just nu.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har avböjt intervju med Dagens ETC. I ett svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) motiverar utrikesministern den nedlagda rösten så här:

”I ljuset av den omfattande information, kunskap och forskning som redan finns tillgänglig på området infinner sig frågan om expertpanelens nytta, syfte och vad dess slutsatser ska användas till”, skriver Maria Malmer Stenergard.

Regeringen har drabbats av tunnelseende, anser Beatrice Fihn.

– Allt som har med diplomati att göra, allt som har med nedrustning att göra är fel. Man kan inte ens tänka logiskt just nu.

FAKTA: Kärnvapenstaternas arsenaler