I de totalt sex upphandlingar av vård- och omsorgsboende som skett i stadsdelen sedan 2014 enligt LOU har den befintliga utföraren i endast ett fall fått fortsatt förtroende. Mönstret går igen i hela staden – och landet. Det är en regel nästan utan undantag, som ”uppenbart inte främjar vare sig kontinuitet eller långsiktighet”, menar den styrande rödgröna majoriteten. 

– Forskning visar att ­kvaliteten sjunker om du hela tiden byter utförare. Det här är ju en verksamhet där LOU-­upphandingarna varken drivs av kontinuitet eller kvalitet, säger Anders Göransson (S), ­ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd och ledamot i kommunfullmäktige. 

– Om du har en verksamhet och går in i en period för ny upphandling, då kommer ju ingen ledning vilja göra investeringar i personalen. Det gör att man får en kortsiktighet. Det blir irrationellt att satsa på att utveckla verksamheten, fortsätter han. 

Möjligt begränsa upphandling

Det är bakgrunden till den lagändring som infördes vid årsskiftet. Nu är det möjligt att begränsa upphandlingar av välfärdsverksamheter till idéburna organisationer. 

Boendet Hornskroken på Södermalm är det första kända exemplet där den nya lagen används, enligt Karin Liljeblad, branschexpert för idéburen välfärd på arbetsgivarföreningen Fremia. 

– Det behövs ju att någon börjar använda den här lagstiftningen nu och det här är det första exemplet jag hört talas om. Det känns jättespännande, säger hon. 

Anders Göransson utvecklar: 

– I det här fallet upphandlar man på nytt, men reserverar upphandlingen för de som är idéburna. Det har man inte ­tidigare kunnat göra. I ett aktiebolag så är ju vinsten meningen och syftet. Medan i en idéburen verksamhet så är verksamheten meningen och målet i sig, säger han. 

– Vi tycker att det är fantastiskt roligt att bryta ny mark, och driva den här utvecklingen. 

Den idéburna sektorn står idag för endast tre procent av driften av välfärden i Sverige, vilket kan jämföras med åtta procent i Norge och 14 procent i Danmark. 

– Det är väldigt svårt för idéburna organisationer att ­k­onkurrera på lika villkor som de stora aktörerna i välfärdssektorn. En liten idéburen aktör, som kanske inte deltar i upphandlingar så ofta, har ju inte alls samma muskler som en stor aktör som svarar på många anbud varje år. Men man har en väldigt hög­kvalitativ verksamhet, som man skulle sprida till fler ställen om man fick chansen, säger Karin Liljeblad. 

Enligt en forskningsstudie från Göteborgs universitet har äldreboenden som drivs av idéburna aktörer högst resultat sett till kvalitet. Bättre än både privata och kommunalt drivna. 

Äldreboenden som drivs av idéburna aktörer hade högst personaltäthet, högst andel omsorgspersonal med adekvat utbildning och de nöjdaste brukarna, enligt studien. 

– Politiker från både vänster och höger vill se mer idéburet, säger Karin Liljeblad. 

”En tydlig agenda”

I Stockholm har den rödgröna majoriteten tagit tillbaka sex äldreboenden i kommunal regi sedan valet i september. 

Enligt äldreborgarrådet Torun Boucher (V) finns en tydlig agenda om att öka andelen äldreboenden i kommunal regi, men hon välkomnar samtidigt fler idéburna aktörer på marknaden. 

– Det rödgröna styret i Stockholm utnyttjar en ny lagändring som gör det möjligt att reservera upphandlingar av exempelvis vård- och omsorgsboenden till idéburna organisationer. Det är ett viktigt led i våra ambitioner om att främja idéburen äldreomsorg i staden. Med fler idéburna aktörer får vi mindre vinstjakt och mer kontinuitet, långsiktighet och kvalitet, säger Torun Boucher till Dagens ETC. 

Anders Göransson vill helst inte uttala sig om hela staden, utan svarar främst för Södermalm. 

– Men stadens uttalade mål är att stärka den egna verksamheten. Pandemin visade tydligt att det behövs en egen verksamhet, säger han och poängterar istället vikten av kontinuitet. 

– Många av människorna det här handlar om är i slutskedet av livet. Man ska akta sig för att tro att det är vilken marknad som helst, där konkurrens är en avgörande fråga.