Enligt de kurdiska företrädarna har Säpo ställt frågor om deras syn på den senaste tiden och på Turkiet, och om den kurdiska rörelsens planerade aktiviteter i Sverige. Åtskilliga frågor ska också ha ställts om finansiering. 

Föringsfriheten är hotad

Kurderna tror att Säpos agerande hänger samman med det avtal Sverige och Turkiet undertecknade i Madrid i somras, där Sverige förbinder sig att granska och ”förhindra” grupper och nätverk som anses ”närstående eller inspirerade” av PKK. Parallellt med detta tar Sverige nu fram ny terrorlagstiftning och kurderna fruktar att de kommer bli en måltavla för lagstiftningen.

Läs mer: Är Nahsan nästa kurd att utvisas till Turkiet?

I Vänsterpartiets riksdagskansli i Stockholm träffar Dagens ETC Jessica Wetterling, som suttit i riksdagen och Konstitutionsutskottet för Vänsterpartiet sedan 2018. Hon är glad över att någon från svensk press till sist hör av sig för att ställa frågor om grundlagsändringen den 1 januari i år, som öppnar för inskränkning av den svenska föreningsfriheten. Samma dag infördes också den kritiserade ”spionlagen” som kan hämma journalisters arbete.

– Medierna var ändå lite självkritiska kring att grundlagsändringen om utlandsspioneri inte fick så mycket fokus i tid. Och då kan man säga att det var en annan lag som fick ännu mindre fokus, säger Jessica Wetterling. 

Då begränsar man hela vårt demokratiska utrymme.

Tidigare har den svenska grundlagen sagt att föreningsfriheten bara får inskränkas när det gäller verksamhet av militär eller liknande natur, eller som innebär förföljelse av folkgrupp. Sedan ändringen trädde i kraft den 1 januari kan föreningsfriheten nu också begränsas för sammanslutningar som ”ägnar sig åt eller understöder terrorism”. 

”Det är ju för jävligt”

Vid omröstningen i oktober var Vänsterpartiet det enda partiet som reserverade sig. Blott tre personer medverkade i debatt-en. Jessica Wetterling var en av dem och hon varnade för att lagen exempelvis skulle kunna slå mot flyktingar som är medlemmar i en organisation som Turkiet anser är en terroristorganisation. Precis ett sådant scenario som kurderna nu själva varnar för. 

– Det är ju för jävligt helt enkelt, säger Jessica Wetterling. Ifall det finns massa människor som går runt i Sverige och känner oro för att man inte kan utnyttja de fri- och rättigheter som vi har i enligt lagen, för att man är orolig för vad det kan få för konsekvenser. Då bygger man ju in en rädsla i systemet, för att man ska bli bestraffad av staten. Då begränsar man hela vårt demokratiska utrymme. 

Det är problematiskt när man börjar gå in och förbjuda organisationer på det här sättet.

Grundlagsändringen om föreningsfrihet har utarbetats under flera år, men sedan Natoprocessen inleddes har regeringen marknadsfört den i ett helt annat syfte. Den har visats upp mot Turkiet som ett exempel på att Sverige i enlighet med de turkiska kraven skärper bestämmelserna mot terrorism.

Nytt lagförslag på gång

Patrik Bremdal är docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Han förklarar att den nya möjligheten till inskränkning av föreningsfriheten i grundlagen bara är första steget som öppnar upp för lagar, som i sin tur skulle kunna möjliggöra ett föreningsförbud i Sverige.

– Grundlagsändringen är bara en nyckel för att öppna upp dörren. Man gjorde den här förändringen i grundlagen eftersom man vill lagstifta om förbud för vissa föreningar som stödjer terrorism.

I början av januari avslöjade Dagens ETC att utrikesminister Tobias Billström (M) i en intervju med den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu Agency föreslagit, att det i Sverige ska bli förbjudet att vifta med flaggor kopplade till terrorlistade organisationer. I samma veva berättade Billström att ett nytt lagförslag mot terrorism läggs fram den 7 mars i Sveriges riksdag. 

Intensifierade aktiviteter och övervakning kan bero på att man vill visa framfötterna gentemot Turkiet.

Lagförslaget handlar om att förbjuda främjande och propagerande av terrorlistade grupper. Än så länge har inget lagförslag presenterats, men sett till vad utrikesministern sagt till medier i olika länder så ser Patrik Bremdal att regeringen har en ambition om att ta fram en lagstiftning som kan möjliggöra föreningsförbud.

Saknas klar definition

– Men problemet är att vi inte har någon fastslagen definition av terrorism. Det är därför vi har valt att inte förbjuda organisationer tidigare. Och när man börjar pilla på det så finns det alltid missbruksmöjligheter. Vi vet vilka som sitter vid makten idag men det kan komma populistiska partier som tar makten och som kan använda den här typen utav regleringar för att förbjuda organisationer som man inte tycker passar sin agenda, säger Patrik Bremdal.

– Om exempelvis flaggviftande skulle vara ett bevis för att man stödjer terrorism, om vi säger att PKK är en terrorist-organisation, och så viftar några vänsterpartister med PKK-flaggor. Ska då Vänsterpartiet anses stödja terrorism? Vad skulle det få för konsekvenser? Det är problematiskt när man börjar gå in och förbjuda organisationer på det här sättet.

”Sverige vill visa framfötterna”

Joakim Nergelius är professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, och han menar att grundlagsändringen är att betrakta som juridiskt ganska meningslös – inför vad som än må komma den 7 mars. Den omfattande terrorlagstiftning som dykt upp de senaste åren har gjort att det nästan inte fanns någon handling kvar som inte redan var kriminaliserad.

– Det enda jag kan tänka mig, rent teoretiskt, är om personer och företrädelsevis kvinnor åker till något slags terrorläger och deltar helt passivt genom att laga mat, ta hand om barn och så vidare. Det är det enda som det här skulle kunna träffa. I övrigt såg jag det här som en rent politisk markering, säger han till Dagens ETC.

Joakim Nergelius avfärdar dock inte tanken om att Säpos granskning av riksorganisationen NCDK är relaterad till Natoprocessen. 

– Misstankarna behöver inte vara ogrundade, att intensifierade aktiviteter och övervakning kan bero på att man vill visa framfötterna gentemot Turkiet.