Utvecklingen sker samtidigt som branschen spår ett stort rekryteringsbehov av undersköterskor och vårdbiträden framöver. Enligt en rapport från Kommunal behövs 150 000 personer rekryteras till äldreomsorgen till 2030 på grund av pensionsavgångar.

Bodil Umegård, sektionschef på arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR säger att de unga männen är en av flera pusselbitar för att få ihop bemanningen.

– Det är positivt att allt fler unga, och fler unga män, vill arbeta inom vården. Man kan också tänka sig att det leder till en positiv spiral där ännu fler män och killar söker sig till de här utbildningarna och jobben.

Hon säger att den svenska arbetsmarknaden är extremt segregerad jämfört med andra länder i Västeuropa.

– Jämställda arbetsplatser är väldigt positivt. Det här tycker jag är ett steg i rätt riktning, säger hon.

Hälften vill lämna

Samtidigt vittnar många om att de inte vill jobba kvar. I en medlemsundersökning som Kommunal gjorde bland undersköterskor i äldreomsorgen i åldern 18-29 år förra året svarar 47 procent att de inte vill stanna i yrket.

– Här har arbetsgivaren väldigt mycket att jobba med. Personalen vill ha lön, man vill ha en god arbetsmiljö, man vill ha trygghet, säger Barbro Andersson, vice ordförande i Kommunal.

Hon säger att det fortfarande finns en stor värdediskriminering på arbetsmarknaden, där kvinnodominerade yrken värderas lägre. Även män i de yrkena diskrimineras lönemässigt, vilket syns inte minst inom äldreomsorgen.

– Jag är inte kvinna att säga att värdediskrimineringen kommer att lösas för att det kommer män till välfärdens yrken, men det är klart att det som är viktigt är att man känner att man söker till världens bästa jobb och behöver få rätt förutsättningar, säger hon.

Rapporten från SKR visar att män lyfter fram lönen som en viktig faktor och Bodil Umegård betonar att det gjorts särskilda lönesatsningar på undersköterskor.

– Men männen lyfter också fram trygghet och att jobbet ska kännas meningsfullt, säger hon.