Det finns alltså fog för den utbredda oro som undersökningsföretaget Novus kartlagt på uppdrag av Vårdförbundet. Tre av fyra svenskar är ganska eller mycket oroliga för nedskärningarna i hälso- och sjukvården och lika stor andel av de tillfrågade tror att vårdköerna kommer att växa. Hela 50 procent befarar att risken för patientskador kommer att öka. 

– Jag är egentligen inte förvånad, kommenterar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Vi ser ju försämringar redan idag, där patienter drabbas av en sämre vård med längre köer, man stänger ner hälsocentraler och akutintag – alltså det som är närmast patienterna. Och vi blir färre. Man sätter anställningsstopp och villkoren försämras tydligt. 

Fler kommer att dö

En region som drabbats hårt är Västra Götaland, som gjorde besparingar 2023 och som kommer att fortsätta på det spåret även under 2024. Arbetsmiljö, patientsäkerhet, tillgång till vård och vårdkvalitet riskerar att bli följderna, svarar regionen på Vårdfokus enkät. 

Ett av områdena som får ta smällen är den redan hårt pressade psykiatrin. Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har ett underskott 1,7 miljarder och därför planerar de att spara nästan 90 miljoner inom sin psykiatriska verksamhet, rapporterar Ekot. 

– Det går inte, det är meningslöst. Man sitter bara och mår ännu sämre. Jag blir mörkrädd, säger ”Anna”, som vittnar om svårigheterna att få en vårdplats, till Ekot. 

Svensk forskning har visat att dödligheten ökar när vårdplatserna minskar, skriver 29 läkare inom psykiatri på Sahlgrenska i en debattartikel i GP. Tre färre vårdplatser motsvarar ungefär ett ytterligare dödsfall per år. Med de aktuella nedskärningarna försvinner tio vårdplatser på Sahlgrenskas psykiatri. Enligt den nämnda studien kan man alltså räkna med ytterligare drygt tre dödsfall per år inom psykiatrin som en följd av årets nedskärningar.  

Lyx-rut kontra patientsäkerhet

Sineva Ribeiro vittnar om att oron är allestädes närvarande ute på arbetsplatserna, både bland personal och patienter. 

– Man pratar mycket om det. I Arvika kom det 2 000–3 000 personer och protesterade när man skulle lägga ned ett akutintag, trots att det var 22 grader minus. Det här är väljarnas viktigaste fråga. 

Ja, enligt en undersökning från Novus är vården den fråga som 59 procent av väljarna prioriterar allra högst. 56 procent av de tillfrågade i kartläggningen beställd av Vårdförbundet vill dessutom att staten skjuter till pengar för att täcka regionernas underskott. 44 procent anser att regionerna i sin tur bör prioritera sjukvården framför allt annat. 

Några andra som tycker att staten måste komma till undsättning är Socialdemokraterna. Förra veckan bjöd de in till en mastodontdebatt, där partimedlemmar från alla Sveriges regioner närvarade i riksdagen för att vittna om vårdkrisen runt om i landet. 

Marcus Wennerström (S) inledde debatten med att konstatera att regeringen negligerat det akuta läget inom hälso- och sjukvården, och istället prioriterat ”skattesänkningar på snus, plastpåsar och lyx-rut”.

”Ensamma kvar på slagfältet”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson anförde att regeringen tillför ett sektorsbidrag på tre miljarder och att det i övrigt är regionernas ansvar att, genom beskattning och prioriteringar, finansiera de ökade kostnaderna. Regeringen måste hålla igen pengarna för att bekämpa inflationen, sa hon. 

Sedan presenterades vittnesmål från hela Sverige. Det pratades om nedskärningar, massvarsel och vårdpersonal som står på knäna. Och hård kritik framfördes till regeringen. 

– Det är tacken till den personal som har slitit hårt de senaste åren med pandemi och en betydande vårdskuld. Det är tacken från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna för det hårda arbete som sjuksköterskor, undersköterskor och läkare gör varje dag på svenska sjukhus, sa Niklas Sigvardsson (S), efter att ha berättat om situationen i Jönköping. 

Sofia Amloh (S) påminde i sin tur om de 700 varslade tjänsterna inom Region Sörmland.

– Även om inflationen går tillbaka kommer Region Sörmland att stå ensamma kvar på slagfältet och försöka skrapa ihop resterna efter regeringens svek.

13 500 färre vårdarbetare

I den svenska befolkningen ser Sineva Ribeiro ett stort engagemang för sjukvården. Men hon tycker också att människor behöver mobiliseras. 

– Jag möter många – grannar, vänner, bekanta – som alla kan berätta en historia om ett tillfälle då vården inte fungerat. Tilliten till svensk hälso- och sjukvård minskar. Det behövs bättre villkor, fler kollegor och högre lön för att de yngre ska vilja jobba i vården.

Dålig arbetsmiljö innebär en stor risk att sjukvårdspersonal söker sig bort från yrket, berättar Sineva Ribeiro. De senaste fem åren har runt 13 500 av Vårdförbundets medlemmar gjort just det. Övertid och sjukskrivningar är på skyhöga nivåer och arbetsmiljön är ”urusel” för många.

Sineva Ribeiro ser en lösning: att staten och regionerna slutar att skylla på varandra, och istället löser vårdkrisen med gemensamma krafter. Efter pandemin krävde Vårdförbundet tillsammans med Läkarförbundet också en kriskommission, för att se över vad som krävs för att säkerställa en god vård. 

– Jag tror att hjältarna som finns i vården och som slet under pandemin för att rädda liv har fått nog. Nu är det sägs för dem att värderas rätt och få goda villkor.

Dagens ETC har sökt Acko Ankarberg Johansson.