– Vi fick det som garantiplats, det var fullt på alla våra andra ­ställen, säger hon. 

På småbarnsavdelningen skulle det vara tre pedagoger på 15 barn, men ledningen berättade att barnen ändå aldrig var på plats samtidigt under pandemin och att det räckte med att bara ha två anställda. 

– Förskolan var totalt kaos. När man hämtade kunde alla 15 barn stå med en ensam pedagog och tre barn stod uppe på borden, för pedagogen var tvungen att plocka undan mellisdisken samtidigt, berättar Amanda. 

Hon slogs också av att det nästan inte fanns några leksaker på förskolan.

– Förskolläraren verkade tillverka sina egna grejer på grund av sitt eget brinnande intresse för att få det att funka, berättar hon. 

Men när förskolläraren sedan blev sjuk­skriven fanns inte en enda person på avdelningen som var utbildad och ingen som kunde språket.

– Vikarierna var gulliga men jätteunga och pratade ingen svenska alls. När man hämtade sa de bara ”sover bra, äter bra” varje gång. Det var den standardfras de kunde. När sonen kom hem med ett stort bitmärke var det ­ingen som berättade vad som hade hänt. 

I en annan söderförort, Bagarmossen, ligger Tellusbarn Oasen. Den förskolan verkar dras med stora problem liknande de på ­Akvarellen. My, som hade sin ettåring på ­Oasen för några år sedan, berättar att ­dottern då inte kunde gå så bra utomhus ännu.

– De satte bara henne ner och sa att de inte orkar hjälpa henne hela tiden. Personalen satt mest med sina mobiltelefoner. Det gick att bara hämta sitt barn utan att någon märkte något. De var så slarviga med att byta blöjor att hon fick sår på rumpan och hon var alltid jättehungrig. Vi tog henne därifrån efter bara några månader, berättar hon.

Fick vatten och bröd

Paret Bijan Fahimis och Narges Moshiris är centrala i berättelsen om privatförskolorna Tellusbarn. De berättar på företagets hemsida om den soliga dag 2007 då de tillsammans gick ut från advokatkontoret vid Rinkeby torg där de skrivit under tillträdesavtalet till deras första förskola.”Redan då trodde vi på tillväxt och lönsamhet genom kvalitet”, berättar de. 

Men kvaliteten kan ifrågasättas. Den förskola paret berättar om på hemsidan hette Hälsans förskola och blev 2014 ökänd genom ett inslag i Uppdrag granskning om ”knäckebrödskandalen”. Små barn fick bara knäckebröd och vatten till mellanmål och förskolans kock var tvungen att hushålla med en svältbudget. 

Efter skandalen bytte paret namn på sin koncern, som fortsatte växa. Idag har de 27 förskolor, främst i Stockholm och Uppsala. Bijan Fahimi är nu vd för förskolekoncernen. Hans fru Narges Moshiri är vice styrelseordförande och den som med järnhand styr förskolorna. ”Management by fear”, beskrev en anställd hennes ledarstil i Aftonbladet 2014. 

Enligt två före detta anställda som Dagens ETC pratat med går mycket av ledarskapet på Tellusbarn ut på att kontrollera vad personalen gör. Rektorerna uppmanas att hålla uppsikt över de anställda hela tiden. De anställda måste rapportera om en kollega kommer för sent och förseningar ger avdrag på lönen. Narges Moshiri åker ut till förskolorna på oanmälda besök och ser till att personalen sköter sig. Hon frågar även ut de anställda om hur de andra har skött sig, berättar de två tidigare anställda. 

”Cruella de Ville-figur”

Även föräldrar berättar om Narges Moshiris framfart på förskolorna:

– Hon kom in som en slags Cruella de ­Ville-figur i päls och stora smycken och skulle inspektera förskolan, berättar André, som hade sitt barn på Tellusbarn Oasen i Bagarmossen.

När Andrés barn började på förskolan visste han inte om kopplingen till Hälsans förskola.

– Vi fick reklam i brevlådan och trodde att den var ny, berättar han. 

Enligt André fortsatte problemen med knäckebröd och dålig mat. Även här var ­personalen ung och outbildad.

– Jag tror inte att de hade någon erfarenhet av barn och de pratade inte så bra svenska. De flyttades dessutom runt hela tiden. Det kändes som att de satt i system att anställa utländsk, outbildad personal som kanske inte kunde hitta något annat arbete, berättar han. 

André menar att det var tydligt att ­föräldrar som hade koll valde bort Oasen.

– Det är alltid de resursstarka föräldrarna. De förstår ju att det är dåligt och tar sina barn därifrån. Och av de som stannade var många invandrarföräldrar som kanske inte kunde språket.

Vill tvångsprivatisera förskolor

Tellusbarn beskriver sina förskolor som att de ”verkar i varierande socioekonomiska miljöer och fokuserar extra på språk, skapande och hälsa”. Många av koncernens 27 förskolor ligger i utsatta områden och ägarna gör ofta en poäng av det. På hemsidan står också att de vill ”inspirera och utveckla framtidens världsmedborgare vilka rör sig mellan språk och kulturer”. 

Men tittar man på vd Bijan Fahimis och styrelseordförande Thomas Gürs politiska gärning ser man att de ofta inte är så öppensinnade mot ”världsmedborgare”. Gür är högerprofilerad skribent och Fahimi är före detta politiker för Liberalerna och har suttit i styrelsen för Svenskt Näringsliv. Höger­duon är även ute på debattsidor och för­svarar det fria skolvalet och argumenterar mot alla ­former av vinstbegränsningar. Dåliga ­kommunala skolor borde i stället tvångs­privatiseras, menar Fahimi.

Minister i styrelsen

Med anledning av den stora ­flyktingströmmen från Ukraina skrev Bijan Fahimi och Thomas Gür en debattartikel i Dagens Industri förra året där de påstår att skolans problem beror på de höga ”invandringsvolymerna” de senaste åren och den svenska skolans ”flum och normlöshet”. De menar att vinstdrivna skolor och förskolor med sin ”inneboende flexibilitet” ska lösa problem med segregation och dåliga resultat när fler flyktingar kommer. 

År 2021, samma år som Tellusgruppen, som äger Tellusbarn, börsnoterades blev även Bijan Fahimis forna partikollega Lotta Edholm intresserad av koncernen och fick en plats i bolagets styrelse. Hon har under sin karriär promenerat ganska obekymrat mellan näringsliv och politik. Först som skolborgarråd i Stockholm, sedan styrelseledamot och välfärdslobbyist, och är numera skolminister. 

– Jag känner Bijan Fahimi sedan länge, kände till Tellusgruppen lite sedan tidigare och tyckte att det var spännande, sa Lotta Edholm när hon klev på styrelseuppdraget i Tellusgruppen. 

När Lotta Edholm blev skolminister i ­höstas avsade hon sig sin plats i Tellus­gruppens styrelse. Men med henne vid rodret som skolminister verkar Fahimi och Gür känna sig lugna och fortsätter köpa och etablera nya förskolor. ”Regeringsskiftet minskar utan tvekan de politiska riskerna för friskolebranschen i stort både på kort och medel­lång sikt.”, skriver Bijan Fahimi i den senaste kvartalsrapporten, i november 2022.

I affärstidningar berättar de om företagets goda resultat och höga expansionstakt: 

”Vårt resultat är beroende av att vi har full beläggning i våra skolor, och det får vi bara om vi har nöjda kunder.”

Men om man granskar förskolorna ser bilden annorlunda ut. I de föräldraenkäter som Stockholms stad lägger ut på sin hemsida har majoriteten av förskolorna tvärtom ganska dåliga omdömen. För förskolan Akvarellen visar den senaste föräldraenkäten att endast 13 procent är helt nöjda med sitt barns förskola.

Få som väljer Tellusbarn

Enligt de tidigare anställda som Dagens ETC pratat med går mycket av arbetet på för­skolorna ut på att spara pengar. För­skolorna hade vikariestopp och ofta anställdes ­outbildad personal. Lokalerna är slitna och det råder brist på material att arbeta med barnen med. Förskolorna får extra pengar för att verka i socioekonomiskt utsatta områden men de pengarna syns inte ute i verksamheten.

Hur kan då Tellusbarn ha full beläggning trots rätt att flera av förskolorna inte håller måttet? Svaret verkar i många fall vara garanti­platser. Om inte föräldrarna får någon av de förskolor de önskat tilldelas de en garanti­plats på en förskola med tomma platser.

Enligt My var det ingen av de andra föräldrarna som aktivt valt Tellusbarns förskola. Alla hade fått den som garantiplats.

– Det var ingen som gick där som hade sökt den. Det var fullt överallt annars. Det var bara ett lotsställe vidare till det man hade sökt.

André berättar samma sak om förskolan i Bagarmossen.

– Man hamnar ju bara där om man blir tvingad. Det är ju ingen som önskar det där stället. 

För att locka till sig ett sviktande föräldra­underlag satsar Tellsubarn på olika profiler som språk, kultur och friluft, men enligt de tidigare anställda finns det inte så mycket tanke bakom profilerna.

Inte heller föräldrarna har sett någon ­ut­tänkt pedagogik bakom profilerna. 

– Det skulle vara internationell inriktning. Det skulle vara både engelsktalande och svensktalande pedagoger där. Det vi märkte vara att några pedagoger inte kunde svenska – men de kunde inte engelska heller, berättar My om Oasen.

Förskolan Akvarellen lockar med att de har kultur- och konstprofil. 

– Kitty Jutbring kom in och hade konstprojekt med barnen en gång i veckan. Och det låter ju roligt. Bara det att småbarnsavdelningen aldrig fick göra det. Om inte alla får vara med kanske man inte ska lova det på hemsidan, säger Amanda. 

Förskola för särbegåvade

Företaget visar helt olika sidor beroende på om du är förälder i innerstaden eller förälder i förorten. 

På Södermalm finns engelskspråkiga The Cottage och på Kungsholmen ­skyltade ­företaget ett tag med förskolan The ­Rainbow, den första förskolan för ­sär­begåvade barn. Men hur särbegåvningen skulle prövas var oklart. ”De tänker så helt utanför ramarna att tester inte fångar upp deras hjärnkapacitet.”, sa Celine Nordenhed, ­dåvarande skolchef för förskolan till Dagens Nyheter 2019. Men efter den stora lanseringen verkade profilen helt runnit ut i sanden och det är ingenting förskolan skyltar med idag. 

Amanda tycker att det är sorgligt att det just blir barn med utländsk bakgrund som hamnar på Tellusbarns förskola Akvarellen.

– Det är en förskola där man kanske inte sätter sina barn om man har ett val. De ­barnen hade behövt fler resurser från ­samhället på förskolan och det bidrar säkert till att det var ett sånt kaos, säger hon. 

Personerna i texten har valt att vara anonyma och deras namn är fingerade.

Bijan Fahimi, Tellusbarns vd svarar på kritiken:

Bijan Fahimi och Thomas Gür har uttalat sig negativt om Sveriges höga invandring och svensk invandringspolitik. Hur går det ihop med att vända sig till just barn med utländsk härkomst i "socioekonomiskt varierade" områden? Finns det en motsägelse där?

– Nej – det finns ingen motsägelse. Tvärtom, då både jag och Gür har invandrat till Sverige, är vi såväl medvetna om problematiken kring migrationspolitiken som vad som kan göras för att förbättra anpassningen till det svenska samhället.

Föräldrar, främst från förskolorna Oasen och Akvarellen, anklagar förskolorna för att vara smutsiga, sakna leksaker och ha outbildad personal. Dessutom är det få i personalen.

– Förskolan Oasen har varit stängd på grund av brand i fastigheten sedan hösten 2021 och vi har inte tagit emot några klagomål från vårdnadshavare som har barn på Akvarellen. Vi kan naturligtvis ha missat något och de missnöjda föräldrarna är mycket välkomna att höra av sig till oss. Vi gör givetvis en extra inventering för att säkerställa om något har hamnat utanför våra rutiner.

 – Städning sker på våra förskolor varje dag och det finns tydliga rutiner för kvalitetssäkring gentemot städbolaget. Även bemanningen är tillfredställande och följs upp regelbundet. Vi har erfarna förskollärare och barnskötare och genom löpande specialpedagogiskt stöd och interna utbildningar ser vi till att kompetensen utvecklats på löpande basis.

Enligt föräldrar och anställda finns det inte så mycket tanke bakom förskolornas profiler. Den för särbegåvade barn försvann ju t ex bara som profil. Finns det någon seriös tanke bakom profilerna?

– Tvåspråkig förskola, friluftsförskola, kulturförskola och nyckelförskola, där den sista är ett koncept där vi jobbar extra med det svenska språket i utanförskapsområden, är genomarbetade profiler som vuxit utifrån många års verksamhetsutveckling. Varje profil har i nära dialog med medarbetarna förstärkts med interna dokument som visar hur profilerna ska implementeras och praktiseras. Profilen kring särbegåvade är ett exempel på hur vi utvecklar vår verksamhet i nära koppling med vårdnadshavare och medarbetare. Vi såg ett behov kring särbegåvade barn men efter några års testverksamhet i en av våra enheter landade vi i att integrera våra arbetsmetoder i ordinarie verksamhet. Det är en del av en dynamisk verksamhetsutveckling.

Tidigare anställda berättar om ett hårt kontrollsystem på förskolan. Att rektorerna uppmanas övervaka de anställda och att vice styrelseordförande Narges Moshiri gör oanmälda kontrollbesök på förskolorna.

– Huvudmannen har ambitionen att vara tillgänglig och närvarande i verksamheten utan att störa medarbetarnas dagliga arbete. Planerade och oplanerade besök är bara en del av detta.