– Vi har kollat igenom det här många gånger nu. Vi har känt sådan oro, sådan trötthet. Nu behöver jag inte ringa till ­Nahsan varje timme och få panik om han inte svarar. Nu behöver jag inte längre oroa mig om jag hör en bil, för att det är polisen som kommer för att hämta honom, säger Mizgin. 

Stämpad av Säpo

Dagens ETC har rapporterat om parets situation sedan våren 2021. Bägge två är kurder från Turkiet. Mizgin är svensk medborgare och har bott i Sverige i 30 år. Hon är gift med Nahsan och de har en liten son. Nahsan kom till Sverige för några år ­sedan och när han ansökte om ett permanent uppehållstillstånd kallades han 2020 till ett förhör med Säpo – som ställde frågor om hans fru.

Säpo har klassificerat Mizgin som ett hot mot rikets säkerhet, men man vill inte förklara varför. Den enda ledtråden är att man har ställt frågor om PKK. Mizgin är dock inte misstänkt för något brott och går inte att utvisa. Så för att försvaga hennes påstådda säkerhetshot har Säpo rekommenderat att hennes make ska utvisas istället. Så beslutade också Migrationsverket.

Efter att flera gånger ha överklagat beslutet utan nytta tog deras advokat saken vidare till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Där har man nu sagt att man ska pröva deras klagomål och har begärt att utvisningen ska avbrytas, vilket Migrationsverket gått med på. 

– Det värsta jag tänkte på var att jag skulle lämna familjen. Vad händer med pojken, när skulle jag få träffa honom igen? Och sedan, vad händer med mig? Kommer jag hamna i fängelse? Den här osäkerheten, säger Nahsan. 

De svenska myndigheterna tycks ha klassat Mizgin som ett säkerhetshot baserat på hennes kurdiska aktivism. Hon och Nahsan har därför oroat sig över att de turkiska myndigheterna har satt samma stämpel på henne, och att det skulle vara farligt för Nahsan som anhörig att återvända till Turkiet. 

”Inte begått något brott”

Deras oro över konsekvenserna i Turkiet har bara ökat, efter att de noterade hur Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) sålde in utvisningen av två andra asylsökande kurder till Turkiet i december, som en eftergift relaterad till Turkiets utlämningskrav mot Sverige under Natoprocessen. 

– Min största besvikelse är att det har behövt gå så här långt, att internationella organisationer behöver gå in och rätta till. Och även att vi har blivit särbehandlade. Vi har inte ­begått något brott. Jag vill bli behandlad som en vanlig svensk medborgare, säger Mizgin. 

Liknar det vid häxjakt

Deras ärende har stuckit ut som mycket ovanligt, på så sätt att myndigheterna sanktionerat en anhörig istället för den ­egentliga utpekade personen. Att också FN har funnit något lurt i detta har gett Mizgin och Nahsan en känsla av vad-var-det-vi-sa. ­Samtidigt har det rubbat deras tilltro till myndigheterna.

– Det är ganska uppenbart. Jag känner nu att jag behöver dubbelkolla varenda sak och ­beslut, om det gått rätt till, säger Mizgin. 

Processen är ännu inte över. Nu ska FN pröva klagomålet, vilket kan ta flera år. Beroende på hur FN ser på saken kan det få stor betydelse i de andra fall där Migrationsverket driver på för att utvisa kurder till Turkiet, sedan de på okänd grund stämplats om säkerhetshot av Säpo. 

Mizgin säger att de kan andas lättare idag, och hon har mycket annat i vardagen att fokusera på. Hon arbetar som gymnasie­lärare och är mitt i betygsrapporteringen. Men fortfarande återstår att se om Migrationsverket kommer ta FN:s åsikter i beaktande.

– Vi är fortfarande osäkra över hur det här ska sluta. Om de ska fortsätta bedriva en häxjakt mot oss.