Den jättelika nickelsulfidgruvan som planeras i Storumans kommun kommer att täcka ett område stort som hela Umeå. Prospekteringarna omfattar tre dagbrott mitt i och vid sidan av Gardikens vattenmagasin som rinner ut i Umeälven. Det är det skandinaviska bolaget Nickel Mountain AB som står bakom gruvplanerna.
För kommunens del kan det innebära omkring 500 nya jobb under 20 års tid, men också svåröverskådliga miljökonsekvenser enligt kritikerna. Därtill mister samebyn Vapsten tillgången till renbetesmarker och har därför anmält den svenska staten till FN:s rasdiskrimineringskommitté. Kommittén har nu uppmanat den svenska regeringen att stoppa all verksamhet vid den planerade nickelgruvan tills FN-organet utrett om gruvplanerna strider mot världsorganisationens rasdiskrimineringsregler.
Gruvan före renarna
Tidigare i år tog den svenska regeringen ett beslut om att gruvintressena ska gå före rennäringens intressen i Rönnbäcken.
– Det är en godtycklig avvägning som visar att det står beslutsfattarna helt fritt att ge bort traditionell samisk renbetesmark. Det är också därför det varit lätt för Vapstens sameby och samerådet att överklaga beslutet och bli tagna på allvar av FN, säger Nina Hanson, same från Tärnaby och medlem i nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck.
”Vem tar ansvar för gruvslammet?”
Vapstens anmälan är den första klagan om ett specifikt gruvprojekt som FN-kommittén någonsin fått in, men kommittén har tidigare kritiserat Sverige för att inte ta tillräcklig hänsyn till samebyarna i samband med gruvetableringar.
Just nu arbetar Nickel Mountain med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och inga provborrningar sker i området. Miljöunderlaget beräknas vara klart om två år.
Vilka är de största problemen med gruvan som du ser det?
– Gruvan ska ligga mitt i ett vattenregleringssystem och föroreningarna ska släppas ut i särskilda dammar där slagget ska renas av sig själv under oöverskådlig tid. Vi ser stora risker med läckage. Det är också oklart vem som har ansvaret för gruvslammet om hundra år, säger Nina Hanson.
Under provborrningarna har man funnit stora mängder asbest och nätverket understryker att gruvan kan komma att påverka många kommuner längs med Umeälven. Nätverket Stoppa gruvan undersöker just nu hur många som tar sitt dricksvatten från älven.
Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande i Storuman, ser fördelar med gruvan, men också utmaningar.
– Det är en stor företagsetablering som för med sig sysselsättning och tillväxt samtidigt som det är en utmaning att hitta former för samexistens mellan samer, friluftsliv och gruvdrift, säger han.
Oro att även turismen påverkas
Storumans kommun lider inte av någon större arbetslöshet. Den ligger för närvarande på lägre nivåer än riksgenomsnittet.
Vad tjänar ni på att gruvan blir av?
– Sedan lång tid tappar vi befolkning. Vår arbetsmarknad behöver växa för att vi ska kunna hålla igång viktig samhällsservice, säger Tomas Mörtsell.
Vad anser du om att samerna mister sina renbetesmarker om gruvan byggs?
– Beslutet att riksintresset ska gå före rennäringen har fattats av regeringen. De senaste åren har samerna utnyttjat området även om det redan är kraftigt påverkat av vattenkraften med svaga isar och svårigheter att ta sig dit.
Vad säger du om miljöriskerna som bland annat nätverket Stopp gruvan lyfter fram?
– Miljöfrågorna är viktiga. Det är upp till företaget att visa att man klarar av att handskas med miljökonsekvenserna men där är vi inte än, säger Tomas Mörtsell.
Nätverket Stoppa gruvan anser att gruvan kommer att förstöra inte bara för rennäringen, utan även för turismen.
– Det kommer definitivt att påverka Tärnaby Hemavan som turistmål. Innan vi ens tänker tanken att öppna en gruva till vill jag se att vi på allvar återvinner de naturtillgångar vi redan har grävt upp, säger Nina Hanson.
Efter Vapstens klagan till FN vill fler samebyar ta efter. Inom samebyarna Laevas och Girjas renbetesmarker planerar gruvföretagen Avalon och Kiruna Iron gruvetableringar. Båda byarna är beredda att lämna varsin klagan till FN-kommitéen så snart en ansökan från gruvföretagen om att förfoga över mineralfyndigheterna lämnats in.
