– Det är väldigt olyckligt. Det är inte så vi vill jobba men vi måste anpassa oss efter situationen. Barnen måste ha en säng, säger Anna Jakobsson.

Just nu bor det totalt 274 ensamkommande flyktingbarn i Örebro, men det är en siffra som ständigt förändras. I våras trodde man att det skulle komma ungefär 75 nya barn som asylsökande barn under året, men redan nu är det i stället 187 stycken. Fortsätter det i den här takten handlar det om 100 barn till innan jul. 

– Vi kan få 15 barn på ett bräde under en vecka. Det är lika många som bor på ett normalt boende här i vanliga fall. Och det säger sig självt att vi inte kan bygga ut nya boenden i den här takten, säger Anna Jakobsson. 

”Väldigt ovanlig situation”

Därför placerar Örebro kommun ut fler barn i familjehem i andra kommuner än vad man brukar göra. 

– I vanliga fall kanske det handlar om max ett tiotal barn. Barn som har särskilda behov, inte klarar av att bo på ett HVB-hem eller som har släktingar på någon annan ort. Men nu har vi placerat 38 barn i andra kommuner på grund av platsbrist. Det är väldigt ovanligt och det är första året som det ser ut såhär, säger Anna Jakobsson. 

Kommunen jobbar aktivt för att hitta familjehem och jourhem i Örebro, eftersom placeringar av barn i andra kommuner både är dyrt och tidsödande. 

De flyktingbarn som hör till Örebro men som har placeras i andra kommuner kommer i de flesta fall att få bo kvar på den orten enligt, Anna Jakobsson. För man vill undvika den situation som Ali (s. 6–7) har drabbats av. Men det finns inga garantier.

– Vi har många nya familjehem som inte är vana att ta emot barn. Och det finns en risk att vi får se fler boenden som inte klarar av att ta hand om barnen framöver. I de fallen måste barnen flyttas. Men jag tror inte att någon har ambitionen att barnen ska flytta runt i onödan, säger hon.

Risk att barn kommer i kläm

Samtidigt som barn från Örebro placeras i andra kommuner pågår också en motsatt trend. Där andra kommuner placerar sina barn på privata boenden här. Exempelvis Karlskoga. 

– Våra boenden var anpassade för pojkar över 16 år. När det började komma yngre barn och även flickor fick vi börja leta efter andra lösningar med boenden på andra orter. Men det är inte bra. Det är svårt att ta ansvar och följa upp fall som inte finns nära, säger Karin Larsson, förste socialsekreterare för barn och unga i Karlskoga kommun.

Hon säger att det finns en risk att barn kan komma i kläm när kommunerna kämpar med platsbristen, men att det samtidigt inte finns något alternativ.

– Det är klart att det är påfrestande att det ser ut så här. Det här är ett ganska nytt fenomen att vi har den här platsbristen. Men vi jobbar för högtryck med att rekrytera nya familjehem, och om det är någon som är missnöjd över våra placeringsbeslut så har man alltid rätt att överklaga, säger hon.