Redan i september införde Tyskland tillfälliga gränskontroller mot Österrike, liksom Frankrike redan gjort längs sin gräns mot Italien. Österrike beslutade nyligen att bygga ett stängsel vid gränsen mot Slovenien, det första stängslet mellan två Schengenländer. Slovenien bygger i sin tur ett stängsel mot Kroatien. I november införde Sverige tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Danmark. Europa sluter sig sedan en tid tillbaka, och efter terrordåden i Paris väntas Frankrike föreslå att gränskontroller ska införas inom hela Schengenområdet. Det innebär i så fall att Schengensamarbetet tillfälligt upphävs. Enligt flera brittiska tidningar väntas Frankrike lägga fram förslaget under fredagens EU-toppmöte i Bryssel.
– Frankrike kommer att driva Schengens flexibilitet till en punkt där det aldrig varit tidigare, sa Claude Morales, parlamentsledamot för Labour, till The Telegraph.
Påverkar hela EU
Det finns inget prejudikat för ett totalt upphävande av Schengen i hela Europa.
– Det vore en väldigt ingripande åtgärd som, tillfälligt eller permanent, skulle ta bort hela poängen med Schengensamarbetet och även påverka Europeiska unionen i sin helhet. Den fria rörligheten är en av hörnstenarna i hela EU-idén, säger Rebecca Stern, docent i folkrätt vid Uppsala universitet.
Just nu reagerar många länder inför en specifik situation och vill ha större kontroll, menar Rebecca Stern.
– Men historien visar att det är svårt att helt stänga ett lands gränser. Inte ens Nordkorea lyckas med det, säger hon.
Människor med fientliga avsikter som vill ta sig in i ett land lär inte hindras av gränskontroller, samtidigt som asylsökande får det svårare, menar Rebecca Stern.
– Är gränskontrollerna kring EU:s yttre gräns där för att mota bort folk eller för att ge möjlighet att söka asyl? frågar hon.
Vanligare med pushbacks
Emily Diab, doktorand i folkrätt vid Uppsala universitet, säger att det blivit vanligt med så kallade ”pushbacks”.
– Alltså att staten försöker hålla sig undan skyldigheten att alla har rätt att söka asyl. Transportöransvaret är ett sådant sätt att komma undan, att sätta upp stängsel och införa hårda gränskontroller är ett annat, säger Emily Diab.
Rent juridiskt finns det utrymme för enskilda nationer att tillfälligt införa hårdare gränskontroller, men att införa dem under en längre tid och på så sätt hindra den fria rörligheten inom EU är inte tillåtet.
– Nu när Sverige pratar om inrikeskontroller och att upprätthålla gränser så säger man att det inte bryter mot internationell rätt, och om det gör det så gör alla andra länder det också. Det är problematiskt. Det verkar som att det juridiska systemet riskerar att falla samman, fortsätter Emily Diab.
Vilka rättsliga efterspel kan följa mot ett enskilt land som har stängt sin gräns?
– EU-länderna är skyldiga att följa EU-rättsliga ramverk. Om man inte lever upp till det så finns det sanktionssystem. EU-kommissionen kan föra en procedur mot EU-länderna om man bryter mot EU-rätten. Sedan finns även Europadomstolen som hanterar frågor om när staterna bryter mot mänskliga rättigheter.
Vad händer om samtliga Schengen-länder beslutar att införa gränskontroller?
– Om det handlar om permanenta gränskontroller så innebär det en förändring av hela Schengensamarbetet, säger Emily Diab.
När länderna stänger sina gränser eller kraftigt försvårar för flyktingar att ta sig in i ett land medför det risker och ökad smuggling, menar Emma Jörum, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– All tidigare forskning visar att smugglarna möter en efterfrågan. När bevakningen blir hårdare tenderar vägarna att bli farligare men också dyrare, säger hon.
Vad innebär hårdare gränsbevakning för flyktingarna som försöker ta sig igenom Europa?
– Jag tror att slutresultatet blir att man tar en annan väg. De som kommer nu och vill ta sig genom Sverige för att ta sig till en annan stat kan inte göra det längre. Då kan man föreställa sig att de som ändå behöver ta sig genom Sverige kommer att försöka insmugglade i lastutrymmen på lastbilar, säger Emma Jörum.
Den juridiska överenskommelse det är viktigast att slå vakt om nu är rätten till asyl, anser Emily Diab.
– Jag tror att det finns en risk att man underminerar rätten till asyl när man lägger allt för stort fokus på gränskontroller och signalpolitik som handlar om att få människor att inte komma hit.
Redan efter attacken mot Charlie Hebdo och den judiska matbutiken i januari i år ville Frankrike och Belgien skärpa de inre gränskontrollerna i Europa, men talade då för döva öron. Idag möts EU:s ledare igen för att på nytt ta ställning till Frankrikes begäran och frågan är om Frankrikes nu stängda gränser kommer att öppnas helt igen.
