I samhället har det länge funnits en utbredd föreställning om det överlägsna med att klara sig med lite sömn och att gå upp tidigt på morgonen. Thomas Edison ansåg att det var slöseri med tid att sova. Napoleon gick ännu längre och menade att bara dårar sov åtta timmar. I Iliaden skriver Homeros att ”sömnen är dödens broder”.
Men om du är en av de som tycker att väckarklockan alltid tycks ringa när man sover som bäst kan det mycket väl bero på biologiska orsaker – inte svag karaktär.
– Våra liv styrs inte bara av klockan på väggen, utan också av vår biologiska klocka som kontrollerar många av de processer som sker inuti vår kropp, säger Till Roenneberg, sömnforskare vid Ludwig-Maximilians Universitet i München.
I sin uppmärksammade bok Internal Time redogör han för forskning som visar att upp till två tredjedelar av befolkningens biologiska klocka släpar efter i förhållande till den socialt betingade klocka som talar om när arbetsdagen börjar. Ett fenomen som han kallar ”social jetlag”.
Enligt honom betyder detta att en stor del av befolkningen tvingas gå upp när de egentligen, biologiskt sett, sover som bäst.
Följderna av att leva emot sin biologiska klocka är flera. Till att börja med handlar det om försämrad förmåga till problemlösning, inlärning och produktivitet – men det är också förknippat med en rad sjukdomar.
– Vi har den biologiska klockan för att den skall optimera funktionsförmågan när vi som bäst behöver den. Om man då till exempel arbetar på natten så kommer man minska sin totala produktivitet och förmåga att hantera omvärlden, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare på Stockholms universitet.
Gener och egna val
Inom sömnforskning talar man om två olika typer av människor: morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Båda typerna har lika stort sömnbehov, skillnaden är att kvällsmänniskor går och lägger sig senare, vilket alltså gör att de vaknar senare.
Enligt Torbjörn Åkerstedt är 10–15 procent av befolkningen utpräglade morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Resten finns någonstans i mitten, mellan de två extremerna.
– Det är framförallt kvällsmänniskorna, plus de i mitten, som har en tendens att gå och lägga sig senare. Därmed får de också problem med att anpassa sig till det biologiska dygnet, säger Torbjörn Åkerstedt.
Han vill dock tona ner den genetiska skillnaden mellan morgon- och kvällsmänniskor något, och pekar istället på att detta också till stor del är självförvållat – helt enkelt därför att vissa människor vill stanna upp längre på kvällarna.
Risk för sjukdomar
Att gå emot sin biologiska klocka kan leda till både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och hos kvinnor även till bröstcancer. Till Roenneberg menar att även samband till fetma, alkoholism och rökning har etablerats. Främst har man undersökt skiftarbetare.
– Det har att göra med den de-synkronisering man ställer till med när man till exempel arbetar på natten. Den biologiska klockan försöker då komma ifatt och då ställer man om produktionen av olika substanser i kroppen, vilka då kommer infalla vid fel tider under en övergångsperiod, säger Torbjörn Åkerstedt.
Torbjörn Åkerstedt bekräftar bilden av förhöjda risker för dessa sjukdomar, men han menar också att sambanden är relativt svaga.
Flextid för välbefinnande
Men finns det då argument, från ett biologiskt perspektiv, för att låta människor själva bestämma sina arbetstider genom till exempel flextid?
– Flextid gör det lättare för människor att anpassa sin biologiska klocka till sin arbetstid. Vid studier som vi gjort har det speciellt visat sig att det är kvällsmänniskor som drar nytta av detta, säger Torbjörn Åkerstedt.
Han menar också att det generella välbefinnandet ökar för de som kan påverka sin arbetssituation och sina arbetstider.
– Ju mer man får bestämma själv desto bättre blir det, inom vissa gränser naturligtvis, säger Torbjörn Åkerstedt.
För att hjälpa kroppen att synkronisera sin biologiska klocka med den sociala kan man prova ljusbehandling. Enklast är att vistas utomhus i solljus under ett par timmar.
En kvällsmänniska som vill gå och lägga sig tidigare, för att sedan enklare kunna stiga upp på morgonen, bör exponera sig för solljus på morgonen och förmiddagen. På eftermiddagen och kvällen bör kvällsmänniskor däremot undvika solljus om de vill ställa fram sin biologiska klocka.
För en morgonmänniska, som vill ställa tillbaka sin inre klocka, och därmed kunna vara vaken längre på kvällarna, gäller det omvända. De bör undvika solljus på morgonen och istället exponera sig för solljus på eftermiddagen och kvällen.
Enkät: vad tycker du om flextid?
Maciej Kucharczyk:
– Det bästa med flextid är att man inte har press på sig, som man ju har när man måste passa en tid. Det gör allting enklare. Dessutom tycker jag att det gör att man blir mer positiv inställd gentemot sin arbetsgivare.
– Jag är en morgonmänniska och stiger upp klockan sju varje dag. Till jobbet går jag mellan klockan åtta och nio, även fast jag egentligen inte behöver. Jag är helt fri att disponera min arbetstid, och orienterar mig då mycket efter mina kunder.
Sabine Viering:
– Det bästa med flextid är flexibiliteten. Jag är mamma, och flextid är bra för att kombinera privatliv och arbetsliv: om jag har ett ärende, om barnen är sjuka eller om jag måste till läkaren. Dessutom sover jag gärna länge på morgonen – jag är en utpräglad kvällsmänniska. Jag är alltid den sista att komma till kontoret på morgonen, och den sista att gå hem på kvällen.
– Flextid är speciellt bra då man har barn. Ibland har de halvdagar eller liknande och då kan jag pussla om i schemat med hjälp av flextiden för att vara ledig.
Konstantin Kriese:
– För mig som student är det optimalt med flextid på jobbet. När det blir stressigt, till exempel inför en tenta, kan jag arbeta mindre och på så vis få mer tid till att plugga. Jag tror att det är idealiskt för studenter.
– Det händer att jag flexar för mycket och sedan i slutet av månaden inte jobbat så många timmar som jag egentligen borde, men jag har tur med min chef – han är rätt tolerant.
– Jag är en morgonmänniska, men jag kommer sällan till jobbet före klockan nio.
Svenja Borgschulte:
– Jag arbetar flextid sedan fyra månader tillbaka och jag gillar det. Flextid gör att man är flexibel, det är det bästa. Att kunna variera sina arbetstider ger en frihetskänsla.
– Jag är morgonmänniska och vaknar tidigt, men jag är ändå inte alltid så tidigt på jobbet, det beror på.
Bilder: Gustav Berg
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
