– Det här är personer som ofta har otrygga arbetsvillkor och tuff arbetsmiljö. Dessutom har de lägst löner. Det är oacceptabelt, säger Murad Artin (V), ordförande i kommunens jämställdhetsdelegation.
Debatten om kvinnors lägre löner fick nytt bränsle när Anne Andersson utsågs till tillförordnad kommundirektör efter att Staffan Isling hade meddelat att han slutar. Anne Andersson fick 12 000 kronor lägre lön än Staffan Islings 124 000 kronor i månaden. Något som Miljöpartiets kommunalråd Sara Richert kritiserar. ”Jag begriper inte varför den enkla principen lika lön för lika arbete inte skulle gälla när vi tillsätter kommundirektör?”, skrev hon på sin blogg.
Men Murad Artin tycker att hon delvis har fel fokus.
– Visst ska kvinnor och män har lika lön för lika arbete. Men kommundirektörens lön är alldeles för hög. Är det rimligt att kommundirektören tjänar fem–sex gånger mer än en barnskötare och undersköterska?
”Alla skulle tjäna på det”
Vänsterpartiet förslår därför ett golv och ett tak för kommunens löner. Den som tjänar mest ska inte tjäna mer än tre gånger så mycket som den som tjänar minst. I stället för procentuella påslag på allas löner skulle mer pengar gå till dem med de lägsta lönerna.
– Förlorarna blir de med de högst lönerna, men alla andra skulle tjäna på det, säger Murad Artin.
Av de 15 lägst betalda yrkeskategorierna i Örebro kommun är 13 kvinnodominerade. Ju närmare toppen du kommer desto högre andel av de anställda är män. Fackförbundet Kommunal kräver inför årets avtalsrörelse en fast löneökning i kronor på minst 661 kronor för alla sina grupper och ett extra påslag för undersköterskor med vårdutbildning. Kommunals krav är att deras löner ska höjas med 1 060 kronor i månaden.
– Vi får alltid höra att förklaringen till mäns högre löner är att deras branscher är konkurrensutsatta. Nu är faktiskt vår bransch också konkurrensutsatt med LOV och privata äldreboenden till exempel, men den konkurrensen verkar sänka lönerna i stället för tvärtom, säger Teija Pellgaard på Kommunals sektion vård och omsorg i Örebro.
Arbetsgivarens företrädare Sveriges kommuner och landsting har svarat med att de inte vill göra några satsningar utöver industrins märke och att lönespridningen, det vill säga skillnaden mellan olika löner, ska öka snarare än att minska. SKL säger också att problemet med jämställda löner på arbetsmarknaden inte är något som kan lösas i en avtalsrörelse. ”Om löneökningarna i vår sektor skulle bli högre än på övriga arbetsmarknaden måste detta finansieras. Antingen genom höjda intäkter i form av högre skatt eller statsbidrag, eller genom ökad produktivitet, det vill säga att skolan, vården och omsorgen levererar samma välfärd som i dag, fast med färre medarbetare”, skriver bland andra Heléne Fritzon (S), ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Murad Artin tycker att Örebro kommun ska gå före och satsa på de lägst betalda grupperna utöver det som avtalsrörelsen kommer fram till.
– Vi kan inte skylla på marknaden. Någon kommun måste börja för att få de andra med sig. Då blir vi också attraktiva arbetsgivare, säger han.
ENKÄT: Vad vill du göra åt de låga kvinnolönerna i kommunen?
Fisun Yavas, S, ledamot i jämställdhetsdelegationen
– Det handlar om prioriteringar, vi måste ta från toppen och ge till botten. Ett exempel på hur det kan fungera är när vi prioriterade om budgeten för social välfärd för att ge alla de handläggare inom socialtjänsten som har arbetat med barnärenden 2 000 kronor i lönepåslag. Det är viktigt att inte alltid använda en procentuell löneökning utan att faktiskt titta på kronor och ören. Men kommunerna kan inte prioritera inom sin budget hela tiden, utan de kan behöva få ett påslag på sina ramar från staten så att mer pengar kan gå till de sämst betalda grupperna.
Eva Ottonius, MP, ledamot i jämställdhetsdelegationen
– Jag tycker att det handlar mycket om utbildning och normkritik. Där måste vi börja redan i skolan så att vi skapar möjligheter för individer att välja yrke efter intresse och inte efter kön. Då får vi in fler män i vård och omsorg och fler kvinnor i tekniska yrken. Vår förhoppning är att det också kommer att höja lönerna i de sämst betalda yrkena. Men vi måste också höja lönerna här och nu. Titta på hur det blev när kommunen anställde en ny kommundirektör. När det blev en kvinna fick hon 12 000 kronor mindre än den manliga företrädaren. Då är det något fel.
Sara Maxe, KD, ledamot i jämställdhetsdelegationen
– Vi måste börja tidigt och ha med genusperspektivet redan i förskoleåldern för att ge barn samma förutsättningar att välja efter intresse och för att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Men vi måste också höja lönerna här och nu. Det är klart att när vi pratar om lönerna i förskolan till exempel så handlar det om skattepengar och vad de ska användas till. Det handlar om prioriteringar. Men jag kan inte svara direkt på hur vi ska prioritera ned för att kunna höja kvinnolönerna.
Linn Andersson, M, ledamot i jämställdhetsdelegationen
– De osakliga löneskillnader som finns, de ska justeras direkt. De är ett brott mot arbetslagstiftningen och ska inte finnas. Där är kommunen arbetsgivare och har ett direkt ansvar för att osakliga löneskillnader inte existerar.
När det gäller skillnader mellan grupper så är det framför allt en fråga för arbetsmarknadens parter eftersom det är där som lönerna förhandlas och sätts. Men jag tycker att vi kan börja med att ta upp det här i kommunfullmäktige. Vill vi verkligen ha det så här? Jag har inte sett något principbeslut om att vi inte vill det.