Det säger Malin Månsson, Göteborgs stads cykelstrateg. När så mycket konstruktion pågår i staden räcker inte all personal på trafikkontoret till. Därför har förvaltningen gjort en prioriteringsordning: högst upp finns stora projekt, som det Västsvenska paketet där bland annat Västlänken ingår. Därefter kommer satsningar på framkomlighet under de kommande årens intensiva byggperiod och efter det olika projekt för att öka antalet bostäder. Först därefter kommer investeringar i cykelåtgärder.
– Cykel är högt prioriterat, men i praktiken tar de här tre första områdena egentligen det mesta av vår kapacitet, så det blir en konkurrens om personella resurser. Det finns pengar avsatta till investeringar i cykel, men vi har inte förmågan att arbeta upp dem, säger Malin Månsson.
400 miljoner till cyklar
2016 fick trafikkontoret en fyraårig budget på runt 400 miljoner kronor att lägga på cykelinvesteringar, ungefär dubbelt så mycket som under föregående period. Men det tar tid att faktiskt börja använda sig av så stora summor. Huruvida pengar som eventuellt blir över från nuvarande pott kommer att följa med in i nästa budgetperiod återstår att se, berättar Malin Månsson.
Eftersom byggandet är koncentrerat till centrum är det också där cyklisterna drabbas som mest.
– Om man tittar på hur det Västsvenska paketet och andra stora byggprojekt påverkar cykelinvesteringar ser vi att kvaliteten i de centrala delarna är rätt så bristfällig. Antalet cyklister har ökat, så banorna är för smala. Men i och med att så mycket annat pågår centralt har vi inte utrymme att bygga ut cykelvägarna där, förklarar Malin Månsson.
Hon tycker att den prioritering som gjorts är rimlig men säger samtidigt att det är tråkigt att ha ett cykelprogram och investeringsmedel som inte kan användas.
– Så har det inte varit tidigare. Innan när vi haft en plan har vi kunnat förverkliga den. Samtidigt får man tänka att vi skapar goda förutsättningar nu, men i vissa fall syns de först på längre sikt.
Fokus på kunskapsutveckling
Nu har trafikkontoret främst fått fokusera på ett förbättrat arbetssätt, kunskapsutveckling och små utredningar. Men även på att förbättra säkerheten och framkomligheten genom mindre åtgärder, som att flytta på kantstenar och stolpar.
– Det kostar inte så mycket, men det man får igen i kvalitet är rätt så mycket, säger Malin Månsson.
Vad kan cyklister förvänta sig inom den närmaste tiden?
– Det är delvis upp till byggprojekten, där försöker vi trycka på för att cyklande och gående ska komma fram på så bra sätt som möjligt. Sedan är det vi bygger som syns kanske inte sådant som behövs som allra mest. Till exempel arbetar vi med att förbättra cykelstråken i pendlingscykelnätet. Behoven är egentligen större på andra ställen, men det är där har vi möjlighet att göra något just nu.