Sedan sju år tillbaka måste alla självmord som sker i vården eller strax efter kontakt med vården lex Maria-anmälas. 2012 innebar det 93 anmälningar i länet. Det är en ökning med 35 procent på fem år.
– Helhetssynen inom vården måste bli bättre. Många som är inlagda för kroppsliga sjukdomar mår också psykiskt dåligt. Och inom psykiatrin finns det ibland brister i suicidriskbedömningen, säger Else-Marie Törnberg, verksamhetschef på Suicidprevention i väst.
För att självmorden i vården ska minska har hälso- och sjukvårdsutskottet i regionen tagit beslut om en nollvision. Bakom motionen står Monica Selin (KD). Hon menar att en nollvision är ett steg på vägen.
– Inför vi nollvision betyder det ett större engagemang för frågan, det är ett sätt för det offentliga att sätta ner foten. Utvecklingen måste vända.
Behövs förstärkt psykiatri
ETC Göteborg skrev förra veckan om kritik mot psykvården, och även Monica Selin menar att psykvården behöver förbättras.
– Det är komplicerade orsaker bakom varje självmord, men en åtgärd som skulle ge effekt är en förstärkt psykiatri, säger hon.
Jan-Åke Simonsson (S), sjukvårdspolitiker i regionen, menar dock att allt ansvar inte kan ligga hos vården.
– I grunden handlar det om en växande psykisk ohälsa hos befolkningen, som i sin tur har flera orsaker. Men samtidigt är det så klart rimligt med en nollvision, säger han.
1530 tog sitt liv i fjol
Else-Marie Törnberg menar att det också är viktigt att minska tabut kring självmord. Och att inte bara få sjukvården att bli bättre – utan också att öka allmänhetens kunskap. För att göra det arrangeras sucididpreventiva dagen på tisdag.
– Att prata om självmord och om att må psykiskt dåligt gör människor helst inte. Men om vi inte vågar fråga hur människor i vår närhet mår, blir det svårt att upptäcka om någon är suicidal, och därmed att ge hjälp.
De senaste decennierna har antalet självmord i stort minskat. Men 2012 var det fler som tog sitt liv än på många år – 1 530 personer, nio procent fler än 2011. En allvarlig utveckling, menar Else-Marie Törnberg. Hon tror att ett sätt att minska självmorden är genom rätt bemötande.
– Både medmänniskor och samhället kan göra stor skillnad genom rätt beömtande. Hur vården bemöter, eller försäkringskassan som ska berätta om att du blir utförsäkrad. Och det behövs bättre samordning mellan samhällsfunktionerna, säger hon.
Karin Annebäck
”Vi måste våga prata om självmord”
Våga prata, våga fråga och satsa på förebyggande insatser. Susanne Gustafsson vet hur det är att vara suicidal – och hon vet vad som kan hända när stödet inte finns där.
Sedan Susanne Gustafsson var i tidiga tonåren har hon stundtals mått så dåligt att hon funderat på att ta livet av sig. Och flera gånger har hon försökt. Hon vet att det inte finns enkla lösningar för att förhindra självmord – samtidigt som det ändå gör det.
– Det kan handla om väldigt konkreta saker som att säkra vägar och järnvägar. Det finns en felaktig uppfattning att den som bestämt sig för att ta livet av sig gör det till varje pris, som att det inte går att förhindra. Så är det inte, säger hon.
Men det handlar också om att ge psykiska sjukdomar samma status som kroppsliga.
– Psykvården verkar lättare att skära ner på, för där orkar inte människor protestera på samma sätt. Det hänger också ihop med fördomar om psykisk ohälsa, att man fortfarande tänker ”det är bara att rycka upp sig”, säger Susanne.
För egen del har hon både positiva och negativa erfarenheter av psykvården. Ibland har det fungerat precis som det ska. Men ibland har det varit tvärt om.
– Jag har kommit till psykakuten och varit suicidal, och sagt att jag vill läggas in, men blivit nekad. Det slutade på intensiven kort därefter för att jag gjort suicidförsök.
Susanne tror också att synen på psykisk sjukdom behöver ändras i hela samhället. Och det görs genom att prata öppet om det. Därmed blir det också lättare för den som mår dåligt att våga dela med sig. Och det är kanske viktigast av allt.
– Man måste våga söka hjälp, våga vända sig till någon oavsett om det är en hjälplinje eller en vän. Och människor måste våga fråga, ställa den enkla frågan ”hur mår du”?