Fler söker vård för kokainmissbruk

I torsdagens tidning skrev Dagens ETC om den lavinartade ökningen i kokainanvändning hos svenskarna. Stewe Alm, expert och analytiker på polisens nationella operativa avdelning (NOA), menade att det bottnar i en förändrad attityd och ökad benägenhet att prova på kokain. Spärren har släppt när bruket har avdramatiserats.

– Vi kan se att det blivit mer allmänt använt bland gemene man. Den gamla sanningen om att det skulle vara en överklassdrog stämmer inte längre, säger han.

Och han får medhåll av Joar Guterstam, psykiatriläkare på Beroendecentrum i Stockholm.

– Vi har jobbat med beroendehjälp sedan 2006. I början var det väldigt ovanligt att vi träffade på någon med kokainberoende, men i dag händer det lite då och då, även om det är långt ifrån lika vanligt som alkoholrelaterade problem, säger han.

Sedan 2010 har antalet patienter med beroendeproblematik kopplad till kokainmissbruk ökat med över 150 procent.

– Om vi hade omkring hundra sådana fall per år för tio år sedan är vi uppe i drygt 300 i dag. Den relativa ökningen är med andra ord väldigt stor, men samtidigt har vi hundratusentals individer i det här landet som dras med ett alkoholmissbruk, vilket i absoluta mått orsakar långt mycket större problem, säger Joar Guterstam.   

”Svåra ångestsymptom”

Framför allt märker de av ökningen på Sankt Görans Beroendeakut i Stockholm.

– Folk kommer in med väldigt svåra ångestsymptom, ofta i själva ruset från kokainet. Men tillströmningen av patienter märks även inom öppenvården. Det är folk som inte klarar av att sköta sitt jobb, eller som har förlorat sin familj.    

Fortfarande relativt dyrt

Att det trots allt inte är fler som kommer in med beroendebesvär kopplade till kokain tror Joar Guterstam beror på att kokain fortfarande är en relativt dyr drog.

– Det är inte ovanligt att man går över från kokain till amfetamin när man etablerat ett regelrätt missbruk, eftersom det senare är så pass mycket billigare ute på gatan, samtidigt som ruset håller i sig mycket längre. Då hamnar man under etiketten amfetaminberoende när man kommer in till oss i vården.    

Vilka är kokainisterna som söker sig till er?

– Om man ska generalisera kan vi säga att det nästan uteslutande är män mellan 20 till 40 år med en oakademisk och ganska oglamorös bakgrund, som har gått på den här schablonbilden från 80-talet om att kokain är något av en statussymbol.        

På vilket sätt kan ni erbjuda stöd och och hjälp ut ur missbruket?

– Vi gör en kartläggning för varje enskild individ eftersom man måste adressera hälsan i sin helhet för att komma någonstans. Det räcker inte med att bara gå på beroendet i sig, utan oftast finns flera bakomliggande faktorer som utgör grundproblemet. Det kan handla om sociala svårigheter, sömnsvårigheter, ångest, depression, spelmissbruk och så vidare. Behandlingen varierar därför från fall till fall. Vi försöker att se hela människan och inte bara missbruket, säger Joar Guterstam.