När vården har gjort fel har den drabbade patienten i många fall rätt till ersättning. Det är LÖF, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, som prövar om en patient har rätt till ersättning eller inte. Förra året gjordes drygt 17 000 anmälningar till LÖF. 

Fler behandlingar

Nästan var tionde ansökan gällde skador som uppkommit på kvinnokliniker. Och de blir stadigt fler och fler kvinnor som begär ersättning för sina skador. Sedan 2011 har fallen som gäller gynekologisk vård mer än tredubblats. Pelle Gustafson, chefsläkare på LÖF, säger att det inte finns någonting som tyder på att ökningen beror på att vården har blivit sämre. Skälen är istället att det utförs fler behandlingar i dag än tidigare, att befolkningen ökar samt att medvetenheten om möjligheten att söka ersättning blivit högre. Han säger att försäkringsbolaget sett en mediaeffekt som han tycker är särskilt intressant. Efter ett symposium i Almedalen 2016 om bäckenbottenskador i samband med förlossningar strömmade det in anmälningar till LÖF.

–  Hela förlossningsvården har varit uppe i media och på den allmänt agendan på ett helt annat sätt än tidigare, säger han.
 

Pelle Gustafson säger att det är positivt att fler av dem som har rätt till ersättning känner till försäkringen. Samtidigt anmäls många skador som inte ger rätt till ersättning. Dit hör exempelvis känselbortfall och ärr efter ett kejsarsnitt.

– Det är frapperande hur många anmälningar som gäller kejsarsnitt. Det finns förstås anmälningar som har med kejsarsnitt att göra som leder till ersättning, men det kommer också in en väldig många som rör saker som inte går att undvika. Skär du genom skinnet så skär du av ytliga hudnerver, det går inte att undvika. Då blir det ingen ersättning, säger han.

Skyldig att upplysa

Sedan 2011 är sjukvårdspersonal skyldig att upplysa patienter om möjligheten att begära ersättning för misstänka vårdskador. 

Men det sker inte alltid, enligt Barbro Sjölander, ordförande i patientföreningen Nätverket mot gynekologisk cancer. Flera i Nätverket har anmält skador till LÖF.

– Men de har nog snarare kommit på själva att de ska anmäla, säger hon.

Hon säger också att det borde bli lättare att anmäla. I dag finns det flera olika instanser som hanterar felaktigheter som begåtts inom vården. Utöver LÖF finns Inspektionen för vård- och omsorg och patientnämnder i varje landsting eller region. En tanke är att det skulle räcka med en enda anmälan istället för flera.

– Jag tror att de flesta skulle tycka att det var bättre. Man ska orka också. Det är inte patienterna eller vårt ansvar. Det är landstingens ansvar att se till att den här kunskapen finns, säger hon.

Pelle Gustafson menar dock att både sjuk- och tandvården långsamt blir bättre.

– Men vi är inte där vi ska, säger han.

Vad beror det på?

– Jag tror att det är ett långsamt kulturskifte. En mognadsförändring där vården inser att vi faktiskt ibland skadar. Vi gör väldigt mycket gott, men ibland skadar vi och då gäller det att inse det också, säger han.

Samtidigt går en femtedel av pengarna som betalas ut till patienter som skadats vid kvinnokliniker. De senaste åren har det handlat om drygt 120 miljoner kronor om året. Det gör ersättningen till en av de tyngre posterna hos försäkringsbolaget. Den i särklass tyngsta posten, både i pengar och konsekvensmässigt för patienten, är barn som skadas allvarligt under sin förlossning och vars hela framtida liv påverkas. I de fallen kan ersättningen uppgå till flera miljoner kronor.

– Om vi nu bara ser till pengaperspektivet så är det väldigt kostsamma skador, sen har vi ju hela konsekvensen för barnet och familjen och de som var på plats när det hände. Det är skador som får långt, långt större konsekvenser, säger han.