– #Metoo-kampanjen är så viktig för att den stärker kvinnor som på olika sätt har varit utsatta för övergrepp eller trakasserier. Ofta känner man sig ensam i det. Att så många nu går ut och delar med sig av sina berättelser har fått kvinnor att sluta lägga skulden på sig själva.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Redan inplanerad
Konferensen som hålls under fredagen var planerad redan innan #metoo tog fart. Den sattes samman som en del i firandet av FN:s dag för avskaffandet av våld mot kvinnor, som infaller den 25 november.
– Jag funderade på ett ämne för konferensen när jag såg den isländska författaren Thordis Elva i en tv-intervju, och tänkte att jag ville höra mer från henne, berättar Mikaela Eriksson.
Thordis Elva har länge varit aktiv i en kvinnojour på Island och har skrivit boken ”På andra sidan förlåtelsen” tillsammans med Tom Stranger som våldtog henne när hon var 16 år och de var ett par.
– Thordis kommer att vara en av föreläsarna på konferensen och Tom Stranger deltar via Skype från Australien, berättar Mikaela Eriksson.
Konferensen handlar om ”våldtäkt, skuld och skam”. Vad är kvinnojourens erfarenheter där?
– Vi träffar ungefär 250 nya kvinnor varje år, och många har upplevt sexuellt våld. De allra flesta som har utsatts för sexuella övergrepp känner skuld och skam.
– Skammen ligger i själva övergreppet. Det handlar om något som fortfarande är så tabubelagt som sex är – och det är den egna kroppen, det mest intima, som utsätts.
– De våldtagna lägger också ofta skulden på sig själva och vi får hela tiden höra att ”jag borde ha förstått, jag borde ha varit tydligare i mitt sätt, jag borde inte ha druckit så mycket” och så vidare. Kvinnor som lever med förövaren skuldbelägger sig för att de har valt just honom.
Ändå är det vanligt att kvinnor som har blivit våldtagna eller utsatts för andra sexuella kränkningar inte riktigt kan sätta ord på vad som har hänt, menar Mikaela Eriksson.
Våldsutsatta kvinnor berättar ibland om det lite i förbifarten och som en del i en annan historia.
– Vi får ibland avbryta och påpeka för kvinnor att det de pratar om faktiskt var en våldtäkt.
– När det gäller reaktionerna efter #metoo-kampanjen, så har vi i stället börjat få in samtal om kränkningar som är mer vaga.
– Kvinnor har plötsligt blivit medvetandegjorda. De hör av sig för att de har varit med om något sexuellt som har varit obehagligt och som påverkar deras liv. Ofta har de fått höra av andra att det inte var så farligt, men vill reda ut saken med oss.
Får ofta samtal om sexuellt tvång
I #metoo-kampanjen har vittnesmålen som flödat in på sociala medier ofta handlat om sexuella kränkningar i arbetslivet, men de fall som kvinnojouren får in handlar oftast om sexuellt tvång i en parrelation och kan ta sig många uttryck. Ibland tycker förövarna helt enkelt att de har rätt att ha sex med sin partner oavsett hur hen mår eller känner. Men det finns också exempel på misshandlande män som använder sex som ett sätt att demonstrera makt.
– Vi får in berättelser om män som håller för munnen på sin partner så att hon inte får luft när de tvingar till sig sex, eller som tvingar kvinnan samtidigt som de kallar henne ful och äcklig.
En annan sak som har varit ganska uppmärksammad den senaste tiden är att gärningsmännen i flera våldtäktsfall har filmat den våldtagna. Hur ska man se på det?
– Det blir ju lättare att döma gärningsmännen på det viset, men i de flesta fall ska filmandet ses som ett sätt att så långt som möjligt kränka den våldtagna kvinnan och visa på sitt eget överläge. På de här filmerna märks det. Man kan höra männen skratta och prata om kvinnan på ett förnedrande sätt.
Vad ska man göra om man har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp, eller känner någon som har blivit det?
– Sitt inte ensam med dina tankar utan hör av dig till oss, kvinnofridslinjen, tjejjouren eller en annan organisation där du bor. Berätta också för någon du känner. Många behöver göra det för att det ska kännas verkligt. Det är också viktigt att tänka på att skulden aldrig är din.
