Fler polisanställda har lett till ökad centralisering

Ökad centralisering, allvarlig underbemanning i polisregion Stockholm och ojämn fördelning av nyanställda i polis­regionerna i stort. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Den nysläppta rapporten är en del av utvärderingen av satsningen på 10 000 fler polisanställda till 2024. En satsning som landsattes 2017 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.

Delvis framgångsrik

Polismyndigheten ser ut att lyckas med det högt uppsatta målet, men bara delvis. I satsningen ingick nämligen ett löfte om att majoriteten av de nyanställda skulle vara just poliser – och inte civilanställda.

– Enligt vår bedömning kommer polisen inte att nå målet om 70 procent poliser inom den tidsram som är satt. Att öka antalet poliser med nästan 7 000 på så kort tid var inte heller realistiskt, säger Mona Backhans, projektledare på Brå, i ett pressutskick.

Tydlig inverkan

Den politiska styrningen har gett tydlig inverkan på polisens verksamhet. Antalet områdespoliser har ökat och grova brott har prioriterats. Samtidigt har de verksamheter som inte lyfts fram av regeringen haft liten tillväxt, eller ingen alls. Dit hör bland annat arbeten som bedrivs på lokal nivå, som polisens kontaktcenter och serviceverksamhet och utredningar av så kallade mängdbrott.

– Ett tydligt mål med satsningen var att stärka den lokala förankringen, men utfallet kan snarare beskrivas som ytterligare centralisering – både vad gäller personaltillväxt och beslutsfattande, säger Lars Lewenhagen, medförfattare till rapporten.

Brås utvärdering av satsningen ska slutredovisas våren 2026.