Under många år har andelen våldtäkter som har klarats upp haft låga resultat. Polisen har haft svårt att binda brotten till en gärningsman, åklagarna har endast väckt åtal i några få fall och det har blivit få fällande domar i Örebro tingsrätt.
Men under första halvåret 2013 kan man se ett trendbrott i BRÅ:s statistik. Antalet åtal har ökat och antalet fall där polisen har kunnat binda en person till brottet, den så kallade personuppklarningsprocenten har ökat. Siffror som gläder Voukko Erman föreståndare på Kvinnohuset.
– Det här är jättebra. Det måste ha hänt något på åklagarsidan eller så har polisen ändrat arbetssätt. Det betyder att kvinnor blir tagna på allvar och det är en markering från samhällets sida att man tar det här på allvar. Läggs fallen ner är det negativt för kvinnan och en signal till förövaren att det är ok att våldta, säger hon.
Men Peter Springare, polis på länskriminalen i Örebro tror att förbättringarna bara är en slump.
– Jag får självklart titta mer på de här siffrorna, men det är troligen en slump. Vi jobbar inte med någon ny metod, säger han.
Han menar att de alltid arbetar för att behandla alla lika och lyssna på de brottsoffer som kommer till dem.
– Det spelar ingen roll om de har blivit utsatta för våldtäkt, misshandel eller för ett rån. Vi lyssnar på alla och försöker ta reda på så många bevis som möjligt, säger han.
”Vi gör så gott vi kan”
Han tycker att våldtäkter ofta är svårt att utreda. I de vanligaste fallen som han stöter på har polisen väldigt lite att gå på. Offret har ofta druckit mycket alkohol och kan ha svårt att minnas exakt vad som har hänt på festen. Det finns inga vittnen och brotten sker i det fördolda bakom stängda dörrar.
– Vi gör så gott vi kan. Men i många fall finns det väldigt lite att gå på, säger han.
Att personupplaringsprocenten har varit hög under första halvåret 2013 finns det i nuläget ingen förklaring till.
– Det kan slå åt olika håll olika år. Men en tänkbar förklaring skulle kunna vara att ett kvinnofridsbrott, där en och samma gärningsman står för många våldtäkter har klarats upp. Det kan räcka att man hittar en gärningsman för att klara upp väldigt många brott, och det ger avtryck i statistiken, säger han.
Inte heller advokaten Elvy Wicklund, som företräder många utsatta kvinnor, har märkt av någon förändring av polisens arbete under det senaste året.
– Statistik är lurigt. Det kan ju vara en och samma målsägande i femtio fall och det skulle i så fall påverka siffrorna. Jag har i alla fall inte märkt någon skillnad i mitt arbete, säger hon.
För att få se en verklig skillnad tror hon att det krävs en annan lagstiftning. Men hon vill inte ha en samtyckeslag som har diskuterats mycket den senaste tiden.
– Man skulle hamna i samma dilemma där ord står mot ord, som det ofta handlar om i de här fallen, säger hon.
Däremot skulle hon gärna se att Sverige tog efter Norge och kriminaliserade grov oaktsamhet. Där gärningsmannen av omständigheterna borde ha begripigt att handlingen var mot offrets vilja.
– Det har lett till fler fällande domar i Norge, säger hon.
Fotnot: År 2000 infördes brottet grov oaktsam våldtäkt i den norska motsvarigheten till brottsbalken, straffeloven.