– Operationsnivån var nästan uppe i det normala, men nu är det tydligt att något har hänt. Mycket tyder på att vi är på väg in i en andra covid-våg, och det kommer innebära att personal på operationssidan behövs för att ta hand om intensivvårdspatienter. Då kommer vårdköerna växa igen, säger han.

Ansträngd situation

Flera regioner och sjukhus har redan gått upp i stabsläge, och på till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala har operationer börjat ställas in. Förra veckan tog de beslut om att bara utföra akuta operationer, och den typen av vård som inte kan anstå, till exempel canceroperationer. Även vissa ortopediska operationer och operationer på barn som redan fått vänta länge ska prioriteras.

– Situationen är ansträngd. Vi har för närvarande öppnat 46 vårdplatser för covid19-patienter som självklart begränsar möjligheten att ta emot andra patienter, säger Stefan Hjulström, produktionschef på Akademiska.

Också Västra Götalandsregionen har gått upp i stabsläge.

– Orsaken är ökat vårdplatsbehov för covid-patienter, och det påverkar den planerade vården. Det finns en risk, som vi måste följa noga, att vårdköerna nu kommer byggas på, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Ökade sjukskrivningar väntas

Sedan pandemins start har ungefär 13 000 operationer färre än vanligt utförts i Västra Götalandsregionen. I hela Sverige handlar det om 75 000 operationer färre än normalt. Men den så kallade vårdskulden är betydligt större än så – eftersom det finns en kö redan i vanliga fall. Blir det nu en ordentlig andra pandemi-våg lär vårdskulden växa ytterligare. Det kommer drabba både samhället och de enskilda patienterna.

– Även om de inställda operationerna inte riskerar liv kan det förstås vara jättetufft att gå runt och ha ont i en höft till exempel i väntan på operation. Sjukskrivningarna kommer öka och bli längre, konsekvenserna är uppenbara både ur patientperspektiv och nationalekonomiskt perspektiv, säger Gunnar Enlund.

Samtidigt menar han att prioriteringen är självklar – resurserna måste omfördelas så att covid-patienter får den vård de behöver. Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Örebro, håller med.

– Intensivvård av covid-patienter, cancervård och annan livsviktig vård måste gå först. Men vi hade hoppats att den typ av prioritering vi tvingades till i våras inte skulle behöva göras nu i höst. Tyvärr tyder det mesta på att planerad vård återigen kommer behöva ställas in, säger han.

På bara tre veckor har antalet inlagda patienter i regionen ökat från noll till 40, varav tre får intensivvård. Jonas Claesson är orolig att den branta kurvan uppåt kommer fortsätta.

– Jag är mycket, mycket bekymrad. Nästan alla regioner ser samma tendenser, ingeting tyder på att ökningen mattas av. Här har vi sett en skarp ökning av patienter, och jag tror inte att vi har nått toppen än, säger han.