Sedan ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn övergick till kommunerna 2006 har bristen på boenden i anvisningskommunerna varit konstant. 2009 var situationen akut. Då hade fortfarande bara en tredjedel av landets kommuner ingått frivilliga avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Under en period satt 500 barn i tillfälliga transitboenden och väntade på placering. Migrationsminister Tobias Billström (M) uppmanade kommunerna att teckna avtal med Migrationsverket. Men uppslutningen var trög och nu träder alltså en lagändring i kraft som tvingar samtliga kommuner att erbjuda plats.

Motvilja i Skurup

I den medelstora kommunen Skurup i Skåne finns en väldokumenterad motvilja mot att ta emot flyktingar.

I slutet på augusti tog kommunen till sist, efter hård debatt, ett beslut om en överenskommelse med Migrationsverket. Skurup gick med på att ta emot fem ensamkommande flyktingbarn. M, C, SD och det lilla lokala partiet Kommunens väl var emot förslaget att upplåta ett tomt vandrarhem inom kommunen till gruppboende. Istället blev beslutet att ordna familjehem åt barnen – vilket i praktiken betyder att man inte tar emot någon, konstaterade Lars Nyström (SD) i Skånska Dagbladet.

– På över tre år har man bara hittat plats åt en. Det är ju bra nära noll, förklarade han.

Kommunstyrelsens ordförande i Skurup, Niklas Sjöberg (M), har tidigare kritiserats för ett uttalande om att gruppboenden för ensamkommande flyktingbarn kan ”fungera som bas för kriminell verksamhet”. Han hävdar att det inte var hans egna åsikter utan att det är ”synpunkter som har framförts till mig av arga kommuninvånare”.

”Inte tagit ansvar”

FP, S, V och MP i Skurup var för ett gruppboende inom kommungränsen.

– Där hade funnits platser för sju barn och vi hade haft fördelen med anställda som skulle lära sig verksamheten. Istället placerades barnen i familjehem i andra kommuner, ibland så långt bort som i Jönköping, på stort avstånd från gode män och annan service vi är ansvariga att erbjuda. Man kan inte påstå att vi tar vårt ansvar för barnen fullt ut, säger Sven Rosengren (FP).

Han tycker ändå att lagändringen som tvingar kommunerna att ta emot barn är fel väg att gå.

– Det inkräktar på det kommunala självbestämmandet, men vi har förstås till en del oss själva att skylla.

En fråga om överlevnad

I många mindre Norrlandskommuner, som Sorsele i Västerbotten med drygt 2 600 invånare, är ensamkommande flyktingbarn istället en fråga om överlevnad. Verksamheten ger ett välkommet ekonomiskt tillskott i kommunkassan. Sorsele har tagit emot barn i flera år. Just nu har de 35 platser.

– Det genererar arbetstillfällen och pengar. Det överskott verksamheten ger tänker vi investera i ungdomsverksamhet som kommer alla kommunens ungdomar till del, säger Caisa Abrahamsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Sorsele. Hon kan dock inte svara på hur stort överskottet från verksamheten är.

Jönköpings kommun har sedan många år tagit emot ensamkommande asylsökande barn. Mats Green (M), kommunalråd i Jönköping, ser bara fördelar men anser ändå att lagändringen blir ett onödigt intrång i det kommunala självbestämmandet.

– En del kommuner säger att de saknar resurser och kunskap för att ta emot barnen, men alla kommuner har ett ansvar och finns bara viljan så går det. Vi anser att barnen tillför kommunen mycket och har bara goda erfarenheter. De delar vi gärna med oss av så att fler ser fördelarna, säger han.

Fotnot: Niklas Sjöberg, kommunstyrelsens ordförande i Skurup, har valt att inte svara på ETC:s frågor.