Fler behöver gå yrkesprogram på gymnasiet – men ungdomarna är svårflirtade

Det är något år kvar tills de får välja gymnasium och de har ännu inte bestämt sig för inriktning, men det verkar luta mot ekonomiprogrammet eller hotell- och turismprogrammet.

– Jag vill starta eget företag, typ en restaurang. Då får du bestämma vad du vill jobba med och ingen kan säga åt dig vad du ska göra, säger Vanja Hanna.

– Jag vill starta eget eller gå turism och jobba utomlands. Alla jobb som finns nu betalar jättelågt så jag vill hellre göra något eget, säger Victoria Wallén.

Vad är viktigt för er sen när ni börjar jobba?

– Bra lön och att man har bra ekonomi, säger Vanja och får medhåll.

– Och att man gillar det, inflikar Victoria.

Hon berättar att hon blivit avrådd från att söka till vård- och omsorgsprogrammet, för att yrkena är lågavlönade.

I dag söker sig en minoritet av alla elever till vård och omsorg eller andra yrkesförberedande gymnasieprogram, trots att det är där som många av jobben finns.

Först för industrin

Jobbcirkus vill hjälpa ungdomar att göra medvetna framtidsval genom att till exempel krossa olika myter om de yrkesförberedande programmen, presentera förebilder och statistik och låta ungdomar spegla sig själva i yrken som de inte sett sig i förut. 

– Vårt jobb går långt bak i tiden, när man pratade om mismatch-frågor som det hette för 10–15 år sedan. Då såg vi att både fackföreningsrörelsen, näringslivet, samhället, ungdomarna och vi skulle kunna dra nytta av en utställning som handlar om mismatch-frågor och kan ge ungdomar verktyg att göra mer medvetna framtidsval, säger Niklas Cserhalmi, museichef på Arbetets museum.

Han har just avslutat ett möte och slår sig ner i en av sofforna i kaféet på museets nedervåning.

– För 15 år sedan var det många kommuner som funderade på att lägga ner sina industritekniska utbildningar för att de hade så få sökanden och var ganska dyra. Så var det här i Norrköping också, fortsätter han.

Jobbcirkus fokuserade då på att lyfta industriyrkena. Utställningen var en succé, menar Niklas Cserhalmi. Hösten efter att den startat hade 30 elever börjat på det industritekniska programmet på lokala Ebersteinska gymnasiet och utbildningen kunde räddas, berättar han.

Därefter har jobbcirkusar tillkommit i Ljungby, Köping och Eskilstuna och fler är på gång. Niklas Cserhalmi är positiv till den nya planerings- och dimensioneringslagstiftningen som nu börjar tillämpas på gymnasiet och innebär att skolhuvudmän behöver ta hänsyn till arbetsmarknadens behov, utöver elevernas intressen.

Friskolor omfattas inte fullt ut

Men reformen är inte problemfri.

– De kommunala skolorna måste anpassa sig till det lokala och regionala näringslivet, vilket jag tycker är bra. Friskolor som planerar att öppna ska också göra det. Men de friskolor som redan har samhälls- och ekonomiutbildningar, kan blåsa upp dem hur mycket som helst.

Skolinspektionen har redan avslagit flera ansökningar om att öppna nya fristående gymnasieskolor eller utöka befintliga med fler program, med anledningen av det nya kravet.

Men det finns en risk att de friskolor som redan erbjuder ett visst högskoleförberedande program, ökar antalet platser och fångar överskottet, menar Niklas Cserhalmi.

– Då har man tjuvkopplat hela reformen och det blir sämre än det var innan.

Ett annat problem han ser är det stora fokuset på utbudet på arbetsmarknaden.

– Det blir som en femårsplan i Sovjet där staten bestämmer vilket utbud man ska ha, men kollar inte på hur man ska påverka efterfrågan hos eleverna. Man hoppas styra eleverna att göra ett val.

Studiemotivationen kan sjunka om elever tvingas till ett visst val, varnar han.

Övervärderar förmågan

Mats Alvesson är professor i ekonomi vid Lunds universitet. Han tror inte att det räcker med fler platser på de yrkesförberedande programmen. En utbredd tanke hos unga i dag är att en lång, akademisk utbildning lönar sig, berättar han, men samtidigt sätts glädjebetyg i skolan vilket gör att många övervärderar sin förmåga för högskolestudier.

”Det finns många signaler om att många studenter knappt kan läsa längre texter eller räkna på utbildningar som kräver matematik. En del av lösningen är högre krav. Betygsinflation borde sanktioneras – kanske vite till skolor som kör glädjebetyg. På högskolan kunde man ha extern examination och jämföra examensarbeten eller ha nationella prov. De sämsta kunde varnas eller läggas ned”, skriver han i ett mejl till Dagens ETC.

På så vis skulle yrkesförberedande gymnasieprogram bli ett mer självklart alternativ för flera elever, enligt honom.

Trivsel eller pengar

Borgsmoskolans elever Freija Wohlin, Linnea Ehrendahl och Jonna Leknes känner en del press kring gymnasievalet som väntar dem nästa år.

– Jag känner väl lite press för att jag vill göra mina föräldrar stolta och ha en stabil framtid med bra ekonomi. Jag funderar på frisör då jag vill hålla på med händerna, säger Jonna Leknes.

Men att jobba med något som de trivs med är ändå viktigare än pengarna, enligt dem.

– Jag tycker att gymnasievalet är jobbigt. Det är mycket jag vill göra, jag vill ju bli advokat och gå juristlinjen men jag vill också göra något roligt som dans, säger Freija Wohlin.