– Det skulle kanske vara roligare att ha en gård med mysiga bord och parkbänkar, där man kan vara ute på rasterna, säger Tove Freed.

– Men vi har oftast inte tid att gå ut på rasterna. De är bara fem eller tio minuter, säger Alicia Andersson.

De är inte ensamma om att vara inne på rasterna. Ny forskning visar att högstadieelever inte får tillräckligt med vare sig sol eller rörelse under skoldagarna. 

– Ingen av högstadieeleverna i studien når upp till den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Inte ens när man räknar med skolgymnastiken. Det kan på sikt leda till övervikt, ledproblem, hjärt- och kärlproblem, säger Peter Pagels, som under flera år har forskat på utemiljöer och barns hälsa i projektet Kidscape.

Det är i unga år som skelettet ska stärkas genom rörelse och upptag av D-vitamin. Eftersom många tonåringar sitter stilla inomhus kan benskörhet bli ett stort problem i framtiden. 

– Barn och unga behöver vara ute mitt på dagen för att få tillräckligt med UV-strålning, men det här ska de inte behöva tänka på. Det ska vara inbyggt i skolsystemet att de vistas i en hälsosam miljö, säger Peter Pagels. 

65 procent av eleverna är ute samtidigt

Skolgårdarna skulle behöva förändras i grunden för att möta det här folkhälsoproblemet. Men i stället pågår en trend i motsatt riktning. Fler barn trängs ihop på mindre yta. 

I Örebro ska många gamla skolor byggas om och byggas ut. Gumaeliusskolan är en av skolorna som ska växa. Totalt kommer det att finnas plats för 730 elever på skolan efter ombyggnaden. Men skolgården blir inte större. Den så kallade friytan eller skolgårdsytan kommer att bli 12,6 kvadratmeter per elev efter ombyggnaden. 

– Men vi räknar med att endast 65 procent av eleverna är ute samtidigt, och då är friytan ungefär 20 kvadrat per elev, säger Göran Lunander, vd på det kommunala bostadsbolaget Futurum fastigheter.

Lägre krav än Boverket

Boverket rekommenderar en friyta på 40 kvadratmeter per barn för yngre barn och 30 kvadratmeter för äldre barn. I Örebro kommun ligger man generellt under rekommendationerna i alla åldrar. 

– Vi har lägre krav än Boverket. Det har att göra med vilken plats som finns. Örebro kommun försöker så långt som möjligt att hålla en friyta på 30 kvadratmeter per barn från förskola upp till årskurs sex. Och 20 kvadratmeter för årskurs sju till nio, säger Åsa Enkvist Lenander, lokalstrateg Barn och utbildning.

Exakt hur mycket skolgårdsyta som försvinner på skolorna i kommunen är i dagsläget oklart. Men trenden är tydlig och den oroar forskaren Peter Pagels.

– Det är en olycklig trend. Om man minskar på ytor så tycker jag att man åtminstone ska se till att utnyttja ytorna bättre. Skolgårdens utformning har stor betydelse för hur mycket barnen rör sig och hur ofta de går ut. Att ha många gröna ytor är viktigt eftersom de attraherar även äldre barn och flickor, säger han.

”Fråga barnen vad de vill ha”

Enligt Peter Pagels är stora skolgårdar med varierande innehåll det som är bäst för barns hälsa. Kuperade gårdar med träd, grönska och olika ”rum” där man kan hänga med sina kompisar. Mindre bollplaner, gräsytor som varvas med gungor eller sittmöbler. 

– Fråga barnen vad de vill ha. Det viktiga är att de går ut eftersom de är i skolan under så stor del av dagen, säger Peter Pagels och fortsätter;

– Lämna inte över ansvaret för hälsan till barnen. Barnen har inget val. De tvingas att gå i skolan i minst nio år. Sedan ska de vara rustade för resten av livet. Därför ska de ha en hälsosam skola.