Personalens högljudda protester har präglat Stockholms förskolor under vintern. Likaså kritik från fack, opposition och nästan alla stadsdelsförvaltningar. Anledningen har varit ett förslag som skulle ge barn till föräldralediga rätt till heltid på förskolan, precis som de andra barnen. Det skulle innebära fler heltidsbarn per avdelning – dock utan mer resurser för att möta tillökningen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den första februari sjösattes reformen och nu har staden genomfört en första mätning. Helt enligt förväntningarna har lagändringen inneburit fler heltidsbarn, närmare bestämt 0,8 heltidsbarn per avdelning. Det skiljer stort mellan stadsdelarna: I Skärholmen är ökningen blygsamma 0,3 medan såväl Östermalm som Hägersten-Liljeholmen har fått i snitt 1,3 heltidsbarn fler per avdelning.
64 procents ökning
På en förskola i Hägersten-Liljeholmen har man redan nu känt av ökad arbetsbelastning och stress.
– Över 200 barn i stadsdelen har gått upp i tid. Vi har uppmanats att göra schemaändringar – men vadå schemaändringar? Får vi inte mer resurser så kan vi inte heller trolla fram fler timmar än de vi redan har. Och då hade vi redan för stora barngrupper i förhållande till personalen, säger en legitimerad förskollärare på förskolan, i vars stadsdel över 200 barn har gått upp till heltid. Det är en ökning med 64 procent.
Generös kommun
Enligt skollagen har barn med nyfödda syskon rätt till 15 timmar förskola i veckan. Men Stockholms stad är en generös kommun på den punkten, och har redan tidigare erbjudit hela 30 timmar i veckan. Nu alltså heltid.
– Men i praktiken är det mer än heltid. Heltid betyder att barnet får vara på plats inom förskolans öppettider. Vi har öppet från halv sju på morgonen till halv sju på kvällen så vissa har mer än 40 timmar, säger förskolläraren och menar att ändringen kan innebära en rejäl skillnad i arbetsbelastning.
Fler barn kvar längre på dagen
Det är framför allt under dagens första och sista timmar som situationen är som värst, då bemanningen är som tunnast.
– Vi har som mest tre personer bemannade mitt på dagen. Klockan tre slutar en, så då är vi oftast ensamma på avdelningen. Det går bra, om många hämtar vid tre på eftermiddagen som de gjort tidigare. Men nu är fler kvar längre och då blir det svårt att bedriva verksamheten på ett bra sätt. Det är inte bara personalen som drabbas, det är också barnen.
I ett debattinlägg i DN i december skrev finansborgarråd Karin Wanngård (S) att man kommer att ”skjuta till resurser om det behövs” och man har senare förtydligat att det finns medel i årets budget, men det har varit oklart hur mycket, och om pengarna skulle räcka till de resurser som behövs.
Men att använda redan pressad personalstyrka som testpatrull innan resurser utfärdas är att börja i fel ände menar förskolläraren.
– Vi har flaggat för att vi har det tufft, så kommer den här prioriteringen. Det är svårt att förstå. Det är inte spiken i kistan, men ett kvitto på att politikerna inte ser problemen, säger förskolläraren.
Syftet med lagändringen är att främja ökad valfrihet och flexibilitet för familjer, samt socioekonomisk utjämning. Socioekonomiskt utsatta områden som Rinkeby och Tensta ligger också högt bland stadsdelarna som har fått fler heltidsbarn till följd av reformen, med 0,9 respektive 1,1 fler heltidsbarn. Karin Wanngård var snabbt ute och kommenterade att det är ett tecken på att reformen är bra.
”Kan leda till attitydförändringar”
Men förskolläraren i Hägersten-Liljeholmen tror att det är andra grupper som framför allt gynnas.
– Jag har så klart svårt att tala för andra områden, men vad jag har hört och sett så är det mest medvetna och utbildade föräldrar som har varit snabba på bollen att utnyttja sin nya rättighet.
Förskolläraren i Hägersten-Lilje-holmen understryker att föräldrarnas rätt inte är huvudproblemet i frågan, utan arbetsmiljön och bristen på resurser. Men hon tycker också att det är problematiskt att föräldrarna ges fria tyglar.
– Jag tror inte att föräldrar är elaka och lämnar bort sina barn. Men reformen sänder signaler som kan leda till attitydförändringar i föräldraskapet. Många menar att föräldrarna själva kan avgöra hur mycket förskoletid som situationen kräver, men så är det inte. Resultatet kommer att bli att föräldrar lämnar barnen längre än vad som egentligen behövs.
Stockholms stad har även genomfört en stickprovsundersökning på sju skolor. Den visar att närvaron av barn var något högre på förmiddagen i mars än i januari. Däremot har närvaron på dessa skolor faktiskt minskat på eftermiddagen: I januari var 58 procent av barnen kvar i förskolan klockan 16, men i mars hade andelen gått ner till 48 procent.
Fotnot: I slutet av april visade en undersökning från Skolverket att förskolans barngrupper 2016 inte har varit så små sedan 1992, sett till riket i stort. Det går i snitt 15,9 barn per barngrupp 2016. Lagändringen i Stockholm genomfördes efter Skolverkets undersökning.
