– Den främsta orsaken är hyresvärdarna säger upp kontraktet för att man inte har betalat sin hyra eller upprepade gånger varit sen med att betala hyran, säger Reza Saleh Baars. 

Hon är sektionschef för den förebyggande verksamheten på Kronofogdemyndigheten, och beskriver utvecklingen som jätteoroande. 

Att vräkningar där barn är inblandade ökar så mycket just nu har till stor del att göra med det tuffare ekonomiska läget, med hög inflation, ökade priser på mat och el, men nu märks också att boendekostnaderna påverkar mer. 

– Alla ärendetyper till Kronofogden ökar just nu, och då kan konsekvenserna bli att antalet barn som drabbas också ökar. Vi följer statistiken noga och utvecklingen är verkligen oroande, säger hon. 

Flest vräkningar i Eskilstuna

Flest vräkningar med barn inblandade skedde i Eskilstuna kommun, där 38 barn – över en tiondel av alla i landet – vräktes under första halvåret 2023.
Varför just Eskilstuna sticker ut är inte klart, enligt Lena Söderqvist Määttä, områdeschef vid socialförvaltningen på Eskilstuna kommun. 

– Vi har jobbat mycket förebyggande mot barnvräkningar, men sen kommer siffrorna och är jättehöga, då blir man ju lite perplex och undrar vad det beror på. Vi håller på att gräva i orsakerna bakom, men har inte fått några svar riktigt ännu, säger hon. 

En sannolik faktor bakom de många barnvräkningarna i Eskilstuna är den utbredda fattigdomen. 

– Vi har väldigt många socioekonomiskt utsatta familjer, mycket fattigdom i stan, många som har väldigt små marginaler och har det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Lena Söderqvist Määttä. 

Ida Ekeroth Clausson (S), riksdagsledamot, ser allvarligt på läget och tog under tisdagen upp frågan i en interpellationsdebatt i riksdagen med justitieminister Gunnar Strömmer (M). 

– Det är jätteallvarligt, inte minst för det personliga lidandet hos varje enskilt barn. Att växa upp i fattigdom, att inte vara en del av samhället. Det handlar inte bara om att ha tak över huvudet och en plats att sova på. Hemmet är ju ett barns trygga plats, säger hon. 

Hon tycker att regeringen gör alldeles för lite. 

– Vi måste först och främst få stopp på skuldberget, men också till exempel genom att hålla nere priserna och tillföra ett extra barnbidrag när det är extra tufft. Det kommer behövas många olika åtgärder. 345 barn som vräkts bara det första halvåret är såklart ett stort misslyckande. Att man som barn inte kan känna framtidstro och ha drömmar är förskräckligt.  

Tidiga insatser mot vräkning

Sedan 2022 har Kronofogden ett uppdrag från förra regeringen att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärd och socialtjänst kring arbetet för att förebygga vräkningar. Det handlar om att tidigare plocka upp signalerna, som socialtjänst och hyresvärdar kan se. Ofta kan hyresskulden som ligger bakom att en barnfamilj vräks vara en konsekvens av något annat, som psykisk eller fysisk ohälsa, spelberoende eller annat. 

– Att då gå in och vräka en familj är inte lösningen på problemet. En mer långsiktig lösning är att socialtjänsten går in med stöd. Det är jätteviktigt att inte glömma bort att barn drabbas väldigt hårt av detta. Det är en oerhörd trygghet som försvinner för de här barnen. Vi samverkar nära socialtjänsten i de här ärendena, och det är jätteviktigt att vi jobbar förebyggande innan det gått för långt, säger Reza Saleh Baars.  

Flera goda exempel finns på hyresvärdar i som samverkar med Kronofogden och socialtjänsten och på så sätt har kunnat förebygga ett stort antal vräkningar av barnfamiljer. 

– Ofta handlar det om ganska enkla metoder. Återkommande möten mellan hyresvärdar och socialtjänsten, att tidigt delge informationen. Det är sånt som gör skillnad, det säger många hyresvärdar till oss. 

Totalt verkställs runt 40 procent av ansökningarna om vräkning i landet. Majoriteten av de som vräks är personer som funnits i Kronofogdens register en längre tid. 

– Generellt är den målgrupp som har störst risk att hamna hos Kronofogden människor som lever i socioekonomisk utsatthet. 

Idag är det 180 000 barn, vart tolfte barn i Sverige, som lever i en familj där minst en förälder har skulder eller skuldsanering hos Kronofogden. Det är en ökning med fyra procent sen i fjol. 

Skillnaderna är stora mellan landets kommuner, där faktorer som arbetslöshet, medelinkomst och utbildningsnivå spelar in. 

– Det vräkningsförebyggande arbetet pågår på många håll och vi kan se att det ger effekt, även om det totala inflödet av ärenden ökar just nu, och fler hamnar i riskzonen, säger Reza Saleh Baars. 

”Våga söka hjälp”

Lena Söderqvist Määttä på Eskilstuna kommun lyfter också vikten av samverkan för att lyckas med det förebyggande arbetet. 

– Allt handlar om ett samarbete, och att vi går in tidigare än när vi står inför vräkningsdatum, säger hon och tar även upp den desinformationskampanj mot socialtjänsten som drivits senaste året. 

– Tilliten till samhället är ju sargad. Finns det någon koppling till att man inte vågar söka hjälp hos socialtjänsten när de här kampanjerna förs? Vi jobbar hela tiden med att stärka tilliten, och att man ska förstå att man ska kunna söka hjälp, att minska trösklarna, och att det ofta handlar om rådgivning för att klara av ekonomin. 

I tisdags togs frågan om barnvräkningar upp i riksdagen, då Ida Ekeroth Claussons interpellation besvarades av justitieminister Gunnar Strömmar (M).
Han konstaterade att ökningen av antalet barnvräknignar ”är mycket olycklig”. 

– Det är viktigt att arbeta brett, förebyggande och långsiktigt, inte minst eftersom barn berörs, sa Strömmer och lyfte att Kronofogdens förebyggande arbete med socialtjänst och hyresvärdar ska etableras i samtliga kommuner.  

En åtgärd som regeringen lyfter är höjningen av bostadsbidraget som förlängs ytterligare sex månader. 

– Syftet är att nå de barnfamiljer som har en svag ekonomi och därmed är särskild utsatta för höjda levnadskostnader, säger Gunnar Strömmer. 

Men Ida Ekeroth Clausson (S) är långtifrån nöjd. Socialdemokraterna har föreslagit en extra utbetalning av barnbidraget, höjt underhållsstöd med 500 kronor per månad, en skuldakut där hushåll kan få hjälp, statliga startlån för unga samt en satsning på konsumentvägledning. 

Generellt menar hon att regeringens ekonomiska politik ökar skillnaderna och splittringen i Sverige.

– Jag tycker man prioriterar fel i statsbudgeten överlag. Man ger mer pengar till dem som redan har, och lägger inte tillräckligt på välfärden, säger hon.