Rekvisitan på scenen när Viljanen och hennes band uppträder är en urna och en vas med vita liljor, som traditionellt är begravningsblommor. Den finska julmusiken är långt mörkare än låtarna som går på repeat i handeln.

– Den är vemodig och många låtar har starka berättelser. Låtarna är sorgliga och handlar om tunga ämnen som döden. Men det är vackra melodier och mycket poesi. Jag blir liksom inte trött på den musiken, jag skulle kunna sjunga och lyssna på den året om, säger Iiris Viljanen.

Men nu när hon är på turné måste hon ändå stänga av musiken på kvällarna och vila öronen lite, berättar hon. För det blir mycket musik och intensiva dagar. Det som kunde ha varit en avskalad enmanskonsert har vuxit till en julshow med rekvisita och kostymer. Två klassiska finska jullåtar som finns med i Iiris julshow är ”Vardags­sorgerna glöm dem alla” och ”Sparven om julmorgonen”.

Läser upp recept

Medlemmarna i bandet har kostymer för att se ut som karaktärerna i låtarna. Trummisen är utklädd till sparven och en annan är en präst.

– Det är lite begravningsstämning men även lite ljus och humor. Det är väldigt upp och ner. Det är dystert men sedan blir det väldigt humoristiskt, lovar Iiris Viljanen.

Bland annat läser hon upp ett recept på finska julstjärnor med plommonfyllning mitt under en av de instrumentala låtarna.

Varför är den finska julen värd att firas och besjungas? Det som är så fint med den, tycker IIris, är att de som inte är med oss längre ändå finns med i tankarna hela tiden.

– Man går till kyrkogården och tänder ljus på gravarna. Det är lite som på allhelgona här i Sverige. Folk är inte jätte­religiösa i Finland, men på julen går många till kyrkan och sjunger julsånger. Någon kan ha förlorat en nära släkting och har en jättetuff jul. Med den finska julen finns de döda med i allas tankar.

Starkare på finska

Iiris Viljanen sjunger på både svenska och finska. Ofta blandar hon båda språken i samma låt. De olika språken tar fram olika personligheter i henne.

– De ger tillgång till olika ordförråd och olika känslor som jag kan uttrycka. Finskan är mitt förstaspråk, min kärna. När jag sjunger på finska känner jag mig stark. Jag blir mer bestämd.

”Kommer du till julen, kommer du då hem, tillbaka till landet där du blev till för länge sen” sjunger Iiris Viljanen i låten Brevväxlingar. Och i år firar Iiris jul i barndoms­hemmet i Finland för första gången på länge. Hon är uppvuxen på en gård på landet i en liten by utanför Vasa och minns jularna som idylliska.

– Jag har sex syskon, så det har alltid varit mycket liv på julen. Vi lagade mycket julmat. Mamma bakade och fixade och vi barn hjälpte till. Förr fanns det mycket snö så man kunde vara utomhus och bygga snöslott på julen. Så har det ju inte varit på många år.

Bastu och låda

En annan företeelse hon saknar är att rulla sig i snön från ­bastun. I Finland är det tradition att basta på julen.

– Det är en reningsprocess. Man har städat inför julen och sedan gör man även sig själv ren.

Hon menar att man förr kanske skrubbade sig ren för att man hade ett fysiskt och smutsigt arbete. Men nu duschar vi varje dag trots att vi bara sitter vid datorerna. Kanske har julbastun en ny funktion.

– Nu jobbar folk så mycket att de är stressade och utbrända. Speciell innan jul ska de bli klara med allting, vilket aldrig är möjligt. Men om man bastar får man bort stressen.

Efter bastubadet är det julbord och på det finska julbordet dominerar lådorna – morots­låda, kålrotslåda, potatislåda.

– Förr när det var tuffa tider var det billiga rätter helt enkelt. De finns kvar idag trots att man skulle kunna äta något lyxigare på jul. Det är bara en rotfrukt per rätt och några kryddor och sirap. De passar just nu när det är inflation. Svenskarna borde fira finsk jul i år – det blir billigare!